De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: GEOLOGISKA FÖRHÄLLANDEN. 187 vid den stora västra forkastningen vaster och sydväst om schaktet Brors Backe, dels på nedsidan eller fallsidan, t. ex. vid forkastningen, som går forbi schaktet Prins Carl i våster från schaktet. I de fiesta fall torde biförkastningarna vara liksidiga med sina resp. hufvudförkastningar, d. v. s. nedsänka berglagren åt samma håll som dessa. Men åfven ett motsatt forhållande kan åga rum; så år t. ex. håndelsen vid den nyssnämnda lokalen våster om »Prins Carl» (jfr tafl. 4 i atlasen), och på ett annat stålle har man vid ortdrifning våster ut till den stora våstra forkastningen, strax innan denna nåddes, påtråffat och genomgått en dårmed oliksidig helt liten sådan, såsom vidstående schematiska bild, fig. 117, utvisar. Förkastningsklyfterna, eller de sprickor, Fig. 116. Vertikalskärning tvart öfver de fyra forkastningarna SO om schaktet Besvaret vid Höganäs. Utalt skala, k = Fra Bagges kolflöts. rubbats i forhållande till hvarandra, luta vid från forkastningens uppsida till dess nedsida, d. v. s. mot det sånkta partiet. Fallvinkeln år merendels omkring 60° eller mera från våg- planet. I allmänhet synes vid forkastningar kol- flötsens och den underliggande lerbäddens ma- terial vara invid sjålfva tbrkastningssprickan något bôjdt och utdraget eller medslåpadt längs denna, såsom skissen fig. 118 utvisar. Afven en verklig böjning hos berglagren i foljd af förkastning har vid Höganäs iakttagits, märk- bar ånnu på några tiotal meters afstånd från forkastningen, nåmligen under ortdrifning från de till schaktet Ruuth hörande arbetsrummen i riktning mot »Kung Oscar». — Förkastnings- klyfternas sidor, de s. k. glidytorna, åro van- ligen glattnötta i foljd af glidandet och gnid- ningen mot hvarandra, då rubbningen inom bergmassan ågde rum; vid 9-metersförkastnin- garna sôder om schaktet Ruuth befunnos de 1 vara tydligt råfllade och delvis spegelblanka. utefter hvilka lagersystemets delar Höganäs liksom for det mesta annorstädes Fig. 117. Schematisk vertikalskärning öfver den stora västra forkastningen vid Höganäs, väster om schaktet Besväret. Utan skala, f =Stora forkastningen'; 7c = Frn Bagges kolflöts. Fig. 118. Kolflötsens forhållande invid forkastnings- klyfter. Vertikalskärning. Sprickorna eller klyfterna sjålfva visade sig i stenorterna vara oftast blott några få mm. breda och fyllda med en mörk lera. Vid en del andra forkastningar har man funnit sprickfyllningen bestå af lera och stenfragment »och emellanåt kalkspatsâdror» (E. Ulf- fers). Genom bergmassornas glidning mot hvarandra lossades nämligen bergartsfragment från våggarna och sOndersmulades delvis till en mer eller mindre fint pulverformig, stundom leris massa. 1 Enligt dagboksanteckning för S. G. U. af A. E. TÖRNEBOHM 1869.