De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS KOLFALTSOMRÅDE : GEOLOGISKA FÖRHÄLLANDEN. 199 ligare, till dess keuperformationen nåtts. Men så skedde ej; man ansåg sig förhindrad härtill sàvâl på grund af inträdda tekniska svårigheter vid borrandet som af ekonomiska hansyn, i synnerhet som det ju ej under den närmaste tiden kunde blifva tal om att bryta kol på öfver 200 meters djup, då man inom grufområdet hade rikligt med kol liggande högre. I det förevarande borrhålet (N:o 10) iakttogs visserligen vid c:a 20 m. djup ett enligt borrjournalen 45 cm. mäktigt lager vackra kol, men enar detta lager ej återfanns af likartad beskaffenhet ens i de närbelägna borrhålen 11 och 12, så torde man, i likhet med hvad Ing. H. Mueller meddelat mig såsom varande sin åsikt, få anse det- samma utgôra blott en helt lokal, icke brytvärd forekomst. — Hvad de ôfriga sju borr- hålen inom samma trakt beträffar, så voro de af alltfôr ringa djup for att kunna lämna någon upplysning i fråga om befintlighet eller frånvaro af Fru Bagges flots. De gjordes nämligen endast 26 till 52 m. djupa, dåraf de öfversta 15—26 meterna borrades i lösa jordlager. — Liknande var forhållandet med de af Ingeniören N. K. Rygaard något längre åt norr i samma trakt verkstållda borrningarna efter vatten vid Lönhult och Bjerbolund, väster om Rögle station, och vid Nybo, nåra Mjöhult station, hvilka nedgingo till resp. 109, 105 och 74 m. djup. Vid Lönhult och Nybo träffades alls intet kollager, vid Bjer- bolund två mindre sådana på 53 och 66 m. djup. — Andå längre ôster ut inom Höganäs- området, nämligen i ett af Herrar Ekström & Billow år 1873 nedslaget 85 m. djupt borrhål vid ån S om Nogle gård, träffades inga kol, och redan på 71 m. djup vidtog keuperformationen, hvaraf således framgår, att någon koltillgång där icke är att förvänta. Rörande de båda borrhålen vid Mollarp och Agard väster om Kattarps station (se tafl. 2 och 3 i atlasen), hvilka enligt Bergmästare-Relat. for år 1874 aro 60 å 90 m. djupa och utförda för samma mån, har någon uppgift om lagerföljden ej kunnat erhållas. Inom Höganäsomrädets västra del aro vid Viken (Vikens Ryd) och Flundrarp, soder om Höganäs, två djupa stenkolsborrningar utförda på bekostnad af Grosshandlaren H. Stegeman, Stockholm, som under 1870- och 1880-talen ägde inmutningar 1 härstädes. Borrningen vid Vikens Ryd (Si å kartan tafl. 3 i atlasen) verkställdes medelst ameri- kansk maskinborr (linborr) åren 1872—1873 till ett djup af 238 meter; borrningen vid Flundrarp (S 2) utfördes medelst Mortensenska borrapparaten (s. k. vattenborr) år 1875 till 93 meters djup samt fortsattes år 1889 från 93 till 163 meter. Enligt de förda borrprotokollen träffades i borrhålet vid Viken (S 1) på 220 m. djup en ganska mäktig kolflöts, hvars verkliga beskaffenhet dock icke kunde vid borrningen fullt säkert bestäm- mas. Borrprofven hade ej heller erhållits tillräckligt rena och oblandade för ett noggrant bedömande af växlingen mellan stenkol och kolhaltig skiffer eller lera i den genomborrade flötsen. Emellertid blefvo de dari ingående lagren af stenkol uppskattade till en samman- lagd mäktighet af omkring 1,2 meter, enligt ett af arbetarna beedigadt intyg. Säkerligen motsvarar flötsen den vid Höganäs bearbetade Fru Bagges flöts. Under densamma kom- mer forst ett par meter sandsten och en tunn stenkolsrand, därefter mörk och ljusare lera. Den ofvanför flötsen befintliga, omkring 220 m. mäktiga lagerserien utgôres enligt borr- protokollet af omväxlande sandstens-, ler- och skifferlager, bland hvilka vid c:a 20 m. 1 Till belagenhet och utsträckning aro dessa angifna å den karta öfver inmutningsområden i nordvästra Skåne, som âtfôljer »Beskrifning öfver Skånes stenkolsfält och -grufvor». S. G. U. Ser. C, N:o 65. 1887.