De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

200 IH. DE SÂRSKILDA GRUFVORNA OCH FÄLTEN. djup iakttagits ett litet kollager, 18 cm. mäktigt, och viel 157 m. djup ett dylikt af blott 9 cm. mäktighet. Pa grund af det djupa läge, som flötsen vid Vikens Ryd befanns intaga, kunde man förmoda, att borrhålet blifvit nedslaget väster om den stora västra forkastningen, hvilken enligt min 1872 tryckta geologiska öfversiktskarta öfver Skåne borde hår framgå, hvarför inmutningsområdets innehafvare tillråddes att vid utförande af ytterligare ett borrhål nedslå detsamma så långt åt Oster som mOjligt, i förhoppning att då befinna sig på den ifrågavarande forkastningens Ostra sida, dår kolflotsen borde tråffas på mindre djup. Så skedde. Borrhålet vid Fhindrarp nedslogs på af mig utsedd plats, c.a 2,000 m. NNO från Vikens Ryd (se kartan tafl. 3 i atlasen), och i detta tråffades, sedan några tunna kolrånder vid skilda nivåer genomgåtts, på 134 m. djup ett omkring 30 cm. mäk- tigt kollager, sannolikt motsvarande Grefvinnan Ruuths flöts vid Höganäs, och på ungefår 158 m. djup motsvarigheten till Fru Bagges flöts, hvilken således hår befinner sig på c:a 60 m. högre nivå ån i borrhålet vid Vikens Ryd.1 Det synes hårigenom bevisadt, att någonstådes mellan båda borrplatserna framgår en forkastning (den stora våstra forkast- ningen), som på sin våstra sida nedsånkt berglagren sistnämnda antal meter. Antagandet af dennas fortsåttning från Höganäs i SSO:lig riktning fram emot Helsingborg och vidare skulle hårigenom erhålla bekräftelse. Flundrarpsflotsen uppgifves innehålla en kolmåktighet af 0,89 m. i två af 0,79 m. lera skilda lager, 2 men i betraktande af sjålfva borrmetodens ofullkomlighet torde det vara rådligast att icke obetingadt anse denna uppgift om Hölsens sammansåttning såsom ofelbar. Lagerfoljden i sin helhet vid de båda borrhålen angifves genom djupprofiler å tafl. 15 i atlasen och genom borruppgifter i afdeln. »Borrningar». Höganäsbolagets år 1901 utförda borrning N:o 4 vid Giidstorp, knappt 900 m. nordvåst om borrhålet vid Flundrarp, afslutades på 129 meters djup utan att Fru Bagges flöts nåtts, sedan ett blott 0,35 m. mäktigt kollager genomborrats, som mähända motsvarar Höganäs Ofre flöts, »Grefvinnan Ruuth». Afven inom Hôganâsomràdets södra del hafva tvenne ganska djupgående borr- ningar efter stenkol utförts, nämligen vid L. Tornhult och vid Hjelmhult, båda i Alle- rums socken. — Borrhålet vid L. Tornhult, c:a 3 kilom. NO om Allerums kyrka, nedslogs af ett engelskt bolag eller konsortium åren 1872—1873 till c:a 200 m. djup, däraf 127 m. med amerikansk linborr och vidare med diamantborr. Det har på grund håraf vanligen benämnts »Diamantborrhålet i Allerum». Hår tråffades ingen egentlig kolflöts utan endast 1 Vid en på Stegemans begäran år 1876 foretagen granskning af borrprof och borrjournaler från Vikens borrbål samt från den då endast till 93 m. djup utförda borrningen vid Flundrarp syntes mig de vid sist- nämnda borrning genomgångna berglagren motsvara en del af de lager, som genomborrats vid Vikens Ryd, och på grund häraf beräknades, att motsvarigheten till Fru Bagges flöts borde vid Flundrarp träffas redan vid 156 m. djup, en beräkning som på ett par meter nara visade sig fullt riktig, när, på min tillrådan, borrningen ett årtionde senare fortsattes till och något nedom sagda djup. 3 De vid flötsens genomborrande ur dessa bågge lager erhållna rikliga kolprofven, hvilka jag tillika med andra borrprof varit i tillfälle att se, blefvo analyserade å Kemiskt-Tekniska Byrån i Stockholm med följande resultat: Kolämne och brännbara gaser Icke brännbara gaser . . . Aska ........................ 1 ar prof från flötsens ofre kollager, 2 och 7 3 87,4 % 71,8 % 65,4 % 5,0 » 6,6 » 6,4 » 9,6 » 21,6 » 28,2 » 3 från dess nedre.