De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

244 HI? DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCH KÄLTEN. Fig 170. Genomskärningar i längdriktningen af en arbetsort i öfre flötsen, visande själfva brottet och den bakefter upplagda fyllningen. — Efter af Ing. V. Berg år 1885 meddelade teckningar. — Bilderna 1, 2 och 3 framställa olika moment af brytningsarbetet. Ort- höjden invid brottet är omkring 1 meter. Tillvâgagàendet vid brytningen mäste naturligtvis i viss mân afpassas efter flötsens lagersammansättning och beskaffenhet i ôfrigt inom olika delar af grufvan. Nar- stående bilder och redogörelse torde emellertid lämna en föreställning om den (enligt V. Berg 1885) vanligaste ar- betsmetoden vid öfre flötsens brytning, sårskildt inom »Kap- ten Bergs» schaktområde, dår flötsen åger ungefår den sam- mansåttning, som fig. 170 angifver (jämför fig. 134, sid. 216). Först uthugges medelst förskrämningshacka det lilla öfre kollagret (se bild 1) så langt in i flötsen som hackan når, så att en djup rånna (se bild 2) uppstår; sedan hugges den underliggande svarta skiffern, »mellanberget», upp medelst kilhacka och spett samt undankastas, hvarefter den nårmast under taket befintliga banken af eldfast skifferlera kilas ned med spett och kampjårn (se bild 3). Slutligen kilas botten- kolslagret upp, det som slåpper botten med kilar (spett) och kampjårn, resten med kilhackan, 1 hvarefter brottet har samma utseende som å bild 1. »På många stållen går det låttare att förskrämma emellan bottenkolen och mellanberget, då förskrämningskolen kunna utlastas till ’takkol’ (Stora N:o 2), arbetet i ôfrigt enahanda.» I närheten af brottet stöttas taket med pitprops for att såkerstålla kolhuggarna mot ras. Taket i Billesholms grufva, öfre flötsen, år i all- månhet icke fullt fast och såkert utan måste ofta för- ståmplas. Enligt från V. Berg erhållen uppgift anvåndes åren 1883 och 1884 följande kvantiteter props: Vid schaktet Kapten Berg .................... » » Sonadam ............................ » » N:o VI . .. ....................... 1883. 1884. 22,747 m. 21,209 m. 7,131 » 17,090 » 19,151 » 7,549 » 49,029 m. 45,848 in. Inom schakten Viktors och Alberts brytningsområden har man flerstådes icke kun- nat arbeta i 4-mans orter utan i 2-mans af hälften så stor bredd, emedan taket icke öfverallt varit tillråckligt starkt. Af samma anledning hafva en del pelare vid schakten Knut och Viktor ej kunnat i sin helhet utbrytas utan s. k. »nabbar» måst kvarlåmnas till stöd (se grufkartan tafl. 6 i atlasen). Vid brytningen af undre flötsen (B) i schaktet Brohus befanns taket så osåkert, att endast smalorter, 1-mans orter, kunde drifvas och förstämpling med pitprops och sleepers ofta måste företagas. 1 I Bergmästarerelationen för 1904 angifvas följande i grufvan begagnade verktyg: Forskramnings- hacka 740 mm. från spets till spets, bredd 5 mm., skaftets längd 850 mm. Brytkilar af 1" fyrkantstål och omkring 0,6 m. längd. Skybar af 2 mm. tjock plåt, vikt 2,25 kg. och dimensioner 440 x 445 mm. samt rundning 200 mm. radie. Borr af 8-kantigt bessemerstål och omkring 0,6 m. längd. Slåggor från Lesjöfors, vikt 3,3 kg. utan skaft, släggans längd 285 mm., skaftets längd 580 mm.