De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BJÜF: FLÖTSERNAS NIVÅFORHÅLLANDEN, FORKASTNINGAR M. M. 279 sig nordöstra sidan 10 meter på 200, således 1 på 20; den sydvåstra sidan sluttar mindre brant. Minst sex forkastningar eller forkastningsstråk hafva vid grufbrytningen iakt- tagits inom grufvans södra hälft; norra delen år befriad från sådana. Förkastningarna åro i allmånhet ganska rätliniga ocli tamligen parallella samt framgå i nordvåst—sydost- lig riktning. Flera hafva kunnat följas en sträcka af omkring 1 kilometer, andra synas upphöra efter ett eller annat hundratal meters förlopp. Vid de allra fiesta år det berg- grunden på forkastningens sydvåstra sida som sånkts; endast vid den nordligaste for- kastningen samt ett par mindre, som tillhöra det nårmast ôster om schaktet N:o II fram- gående forkastningsstråket, åger ett motsatt fôrhâllande rum, i det att vid dem den nord- ôstra sidan sjunkit. Se for ôfrigt beteckningen vid de å grufkartan tafl. 9 (och 8) an- gifna förkastningslinjerna. — I afseende på sånkningsbeloppet störst och dårigenom mest hindrande for grufbrytningen år den forkastning, som träffats ungefår 170 meter våster om schaktet N:o I och följts i sydostlig riktning så långt som grufarbetet åt det hållet kunnat fortgå. Dess sänkningsbelopp eller »sprânghôjd» år 9 meter, och den har därför Fig. 188. Vertikalsektion längs orten Foreningen och donnas fortsättning i sydväst samt genom schakten I och II och längs efter schaktorten darifrån till schakten III och IV vid Bjuf. Grundad på grufkartorna tafl. 8 och 9 samt' schaktprofller m. m. A, Ofre kolflötsen; B, Nedre kolflötsen; f, forkastning; j, jordaflagring. Siffrorna angifva ofre och nedre flôtsens djup under grufvans nollnivå, som år = Bjufs bangård = 20,6 m. öfver hafsytan. till skillnad från andra benåmnts 9-meters-förkastningen. Den har omöjliggjort ett omedelbart fortsåttande af arbetet mot våster, men genom stenorters drifvande åt detta håll har man beredt sig tilltråde till flötserna inom det nedsänkta faltet. Detta begrånsas åfven det i våster af en forkastning invid hvilken grufarbetet afstannat, och hvars sprâng- hôjd hittills år okånd. — Vid de båda forkastningsstråken ôster och sydost om schaktet N:o II finnas sänkningsbelopp på 0,6, 1,8, 3,o och 5,4 meter. Och åfven hos en och samma fôrkastning har långs dess sträckning sprânghôjden befunnits växla i storlek ganska betydligt, dels ôkas, dels minskas. Vid den nordligaste forkastningen har nord- sidan nedsänkts med belopp våxlande mellan 0,5, 1,2, 3,o, 3,9 och 5 meter. Fig. 188, en genomskärning tvårs öfver grufvan, från SSV till NNO, låmnar en föreställning om flötsernas läge och rubbningar genom forkastningar. Bjufsförkastningarna synas åga sina motsvarigheter i de inom Billesholms grufva ett par kilometer åt sydost hårifrån befintliga förkastningarna, om ån icke något omedel- bart sammanhang med dem kan påvisas. Åfven dår hafva de riktningen NV—SO, och liksom hår vid Bjuf år deras väst- eller sydvåstsida nedsänkt, utom hos en af de