De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
BJÜF: FLÖTSERNAS NIVÅFORHÅLLANDEN, FORKASTNINGAR M. M. 279
sig nordöstra sidan 10 meter på 200, således 1 på 20; den sydvåstra sidan sluttar
mindre brant.
Minst sex forkastningar eller forkastningsstråk hafva vid grufbrytningen iakt-
tagits inom grufvans södra hälft; norra delen år befriad från sådana. Förkastningarna
åro i allmånhet ganska rätliniga ocli tamligen parallella samt framgå i nordvåst—sydost-
lig riktning. Flera hafva kunnat följas en sträcka af omkring 1 kilometer, andra synas
upphöra efter ett eller annat hundratal meters förlopp. Vid de allra fiesta år det berg-
grunden på forkastningens sydvåstra sida som sånkts; endast vid den nordligaste for-
kastningen samt ett par mindre, som tillhöra det nårmast ôster om schaktet N:o II fram-
gående forkastningsstråket, åger ett motsatt fôrhâllande rum, i det att vid dem den nord-
ôstra sidan sjunkit. Se for ôfrigt beteckningen vid de å grufkartan tafl. 9 (och 8) an-
gifna förkastningslinjerna. — I afseende på sånkningsbeloppet störst och dårigenom mest
hindrande for grufbrytningen år den forkastning, som träffats ungefår 170 meter våster
om schaktet N:o I och följts i sydostlig riktning så långt som grufarbetet åt det hållet
kunnat fortgå. Dess sänkningsbelopp eller »sprânghôjd» år 9 meter, och den har därför
Fig. 188. Vertikalsektion längs orten Foreningen och donnas fortsättning i sydväst samt genom schakten I och II
och längs efter schaktorten darifrån till schakten III och IV vid Bjuf. Grundad på grufkartorna tafl. 8 och 9 samt'
schaktprofller m. m.
A, Ofre kolflötsen; B, Nedre kolflötsen; f, forkastning; j, jordaflagring. Siffrorna angifva ofre och nedre flôtsens djup under
grufvans nollnivå, som år = Bjufs bangård = 20,6 m. öfver hafsytan.
till skillnad från andra benåmnts 9-meters-förkastningen. Den har omöjliggjort ett
omedelbart fortsåttande af arbetet mot våster, men genom stenorters drifvande åt detta
håll har man beredt sig tilltråde till flötserna inom det nedsänkta faltet. Detta begrånsas
åfven det i våster af en forkastning invid hvilken grufarbetet afstannat, och hvars sprâng-
hôjd hittills år okånd. — Vid de båda forkastningsstråken ôster och sydost om schaktet
N:o II finnas sänkningsbelopp på 0,6, 1,8, 3,o och 5,4 meter. Och åfven hos en och
samma fôrkastning har långs dess sträckning sprânghôjden befunnits växla i storlek
ganska betydligt, dels ôkas, dels minskas. Vid den nordligaste forkastningen har nord-
sidan nedsänkts med belopp våxlande mellan 0,5, 1,2, 3,o, 3,9 och 5 meter.
Fig. 188, en genomskärning tvårs öfver grufvan, från SSV till NNO, låmnar en
föreställning om flötsernas läge och rubbningar genom forkastningar.
Bjufsförkastningarna synas åga sina motsvarigheter i de inom Billesholms grufva
ett par kilometer åt sydost hårifrån befintliga förkastningarna, om ån icke något omedel-
bart sammanhang med dem kan påvisas. Åfven dår hafva de riktningen NV—SO,
och liksom hår vid Bjuf år deras väst- eller sydvåstsida nedsänkt, utom hos en af de