De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

B.TUF: MINDRE VANLIGA GEOLOGISKA FORHÀLLANDEN. 281 Onskligt hade varit, att en närmare undersôkning af grusbäddens utsträckning och verkliga natnr blifvit på platsen utförd vid tiden for grufarbetenas pågående inom denna del af grufvan. Nurnera torde en sådan undersôkning möta större svårigheter. Forekomster af grusbäddar liknande den vid Bjuf åro fierstådes uppmårksammade vid kolgrufvor i England och Skottland; exempelvis må nåmnas, att mellan Edinburgh oeh Holytowri finnes en preglacial flodbådd, som skurit sig ned genom kolflötserna dår- stådes. Jättegrytliknande ursvarfning ned till ofre kolflötsen? Vid arbete i ofre flotsen, c:a 400 meter i ostlig riktning från schakten I och II, inträffade på två stållen 1 ras af rullsten från taket. Den på ena stållet, det norra, genom raset blottade öpp- ningen eller håligheten i taket (taksandstenen) hade oval omkrets samt var respektive 0,« och 0,9 meter i tvårmått. Våggarna i det med rullstenar fyllda hålet voro enligt uppgift slåta, rullstenarna dari knytnåfs- och hufvudstora. Enligt dåvarande ingeniören R. F. Lindblad bestodo rullstenarna af urbergarter. Kolflötsen var ej afskuren, utan rullstenarna lågo omedelbart på flötsen, som således utgjorde hålighetens botten. Måhånda foreligger hår en jättegrytartad bildning, men enår ingen sårskild undersôkning foretogs, medan grufarbetet hår pågick efter det att raset intråffat, torde det numera vara omôjligt att afgôra, huruvida en verklig, från berggrundsytan forsiggången, jåttegrytliknande ursvarf- ning har ågt rum eller ej. Någon upplysning om huru långt uppåt den rullstensfyllda håligheten stråcker sig har icke kunnat erhållas. Vid den sydligare lokalen lårer fore- komsten ej kunnat närmare studeras, emedan raset, som dår inträffade, till en del fyllde orten. Dock iakttogs, att kolflötsen icke heller dår var genomskuren, utan gruset befann sig ofvanpå densamma. Vid ingendera lokalen var gruset vattenforande. Slåppor och s. k. sandstensknutar. I sandstenen ofvanpå nedre kolflötsens takberg finnas, enligt vid Bjuf erhållen uppgift, hår och dår slåppor, så formade, att kakliknande eller linsformade stycken (omkring V2 meter stora) lossna med glatta ytor och falla ned då sandstenstaket vid brytningen blottas. — Likasom i schaktet N:o VI vid Billesholm (se sid. 213) har, enligt uppgift, åfven vid Bjuf iakttagits lins- formade körtlar af kol i öfre flötsens kollager. — I nedre flötsen forekomma stundom större och mindre körtlar af en lös, hvit, finkornig sandsten, s. k. sandstensknutar; ibland åro dessa körtlar så stora, att de alldeles undantrånga kolen,2 ibland åro de mindre och ligga helt och hållet inbåddade i kollagret. I sådana sandstenskörtlar hafva val be- varade våxtfragment af ett ganska stort antal arter hår anträffats.3 Jämför hvad som å sid. 190 meddelas om sandstensknutar i taksandstenen vid Höffanäs. 1 Det ena stållet befinner sig rätt ester om schaktet II och ar angifvet på grufkartan, taft. 8 i atlasen, det andra ungefar 120 meter sydligare. 2 A grufkartan tafl. 9 i atlasen åro angifna några platser, dår så år förhällandet, nämligen omkring 350 m. sydost, oster och nordost om schakten N:o I och II. 3 Nathorst meddelar i sitt arbete Floran vid Bjuf (S. G. U. Ser. C, N:o 27, 1878), att ifråga- varande körtlar — enligt uppgift af grufingeniören C. S. Fennel — »vanligen åro små, t. ex. l1^ m. långa, 90 cm. breda och 60 cm. tjocka, men att den, som hosten 1877 befanns vara växtförande, har vida ansenligare dimensioner». Den hade, då uppgiften gafs, fôljts 30 m. och syntes icke ånnu taga slut, och dess stôrsta bredd var 9 m., tjockleken varierande mellan 30 cm. och i1/! m., så att den ofta skar ned genom hela kolflötsen; men den var oföränderligen skild från taket genom ett tunt lager af lera, 1 eller 2 cm. måktigt. »Rorande dessa sandstenskortlars uppkomst», såger Nathorst, »vågar jag icke for nårvarande yttra mig med någon be- 36—712Ö70. S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.