ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
BJUF: BRYTNINGSMETODEN M. M. 285 A grufkartan taft. 8 i atlasen framtråder tydligt, inom hvilka delar at grufvan ifrågavarande metod användts för brytning af öfre flötsen. Som emellertid kartan endast Fig. 192. Planteckning af andan af en under drifning varande ort (1-inans-ort) i ofre flötsen vid Bjuf. Det morkskuggade är kolflötsen obruten; längs sidorna ar packningen med grufstôttor, i midten vagnspåren. Fig. 193. Skårning vid brottet längs en 1-mans-ort i ofre flötsen vid Bjuf. Skarningen tankes tagen längs midten af vagnvägen (jfr fig. 192). Den vid sidan af vagnvägen kvarstående bottensand- stenen (batteriet) med darpå liggande bergfyllning (packning) äfvensom den narmast brottet ännu fria delen af kolflötsen aro å bilden framställda medelst svagare beteckningar. Fig. 194. Ort- och pelarbretning i ofre flötsen vid Bjuf. Planteckning. Det mörkskuggade är kolflötsen kvarstående såsom pelare. Intill pelarna ar uppstaplad den vid ortdrifningen lösbrutna sand- stenen. Pilarna angifva den riktning i hvilken arbetet fortskrider. I öfre högra hörnet synes, att pelarnas brytning där börjat. Vid ortdrifningen uppsatta stämplar eller grufstôttor aro å teckningen icke särskildt ntmärkta. angifver brytningen till slutet af år 1907, må hår nåmnas, att brytningen sedan dess på samma sätt fortgàtt, hufvudsakligen åt våster och sydvåst från schaktet N:o III till ett