ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
BJUF: BRYTNINGSMETODEN M. M. 289 »på stupet» som det kallas; och då har det varit nödvändigt att medelst särskilda pumpar hålla arbetsrummen låns. Ett särskildt fall där sa är fôrhâllandet torde förtjäna att hår anföras: Inom ett område i norra delen af grufvan, vaster om schaktet N:o III, ligger nedre flotsen (flotsen 5) ända till 10 meter djupare ån vid schaktet (se grufkartan). Från detta drefs en hufvudort, först åt väster och sedan åt nordväst, »på stupet» till djupaste delen af flötsen, och for att bli af raed grufvattnet medfördes en elektriskt drifven pump, som flyttades allteftersom arbetet fortskred. Orten följde flötsens största fördjupning, hvarigenom åstadkoms, att kolen kunde från ômse sidor fraktas ned till hufvudorten, i hvilken linbana för transporten anordnades. De elektriska motorerna för lindragningen och pumpningen befinna sig i ett särskildt, muradt rum nära schaktets botten. Skiffer eller skifferlera (»Tak- berg»), Stenkol med en rand svart, kol- haltig skiffer (»Mellanberg») i midten. Sandsten. Svart oldfast lera (s. k. K-lera). Sandsten. Fig. 199. Vaggen i brottet i en s. le. lerort; nedre flötsen vid Bjuf. Foto af M. Svanbf.bg. Mannen kilar sonder ett nedsprängdt stycke sandsten. De fiesta hufvudorter — se grufkartan tafl. 9 i atlasen — drifvas smala, d. v. s. med en bredd af 2—3 meter, hvarvid allt, både fyndigt och ofyndigt, uppfordras. Nu- mera goras de ända till 3*/2 m. breda, for att kunna gifva plats för tvenne spår i bredd, samt inrättas for lindragning, d. v. s. mekanisk transport af grufvagnarna ut till schakten. Når en sådan ort drifves följes den ej sällan af en parallellort för åstad- kommande af luftcirkulation. Tvenne dylika anlåggas, då man onskar borja arbetsorter på båda sidor om hufvudorten. Dessa parallellorter användas för vagnväxlingen in till arbetsorterna; spåren i själfva hufvudorten få nämligen ej for ofta afbrytas af spårvaxlar och dylikt, utan läggas dessa i parallellen, där vagnarna foras for hand. När vagnarna på vissa bestämda punkter föras från parallellen in till hufvudorten, kopplas de där till lindragningen, medelst hvilken de föras ut till schaktet. 37—1*2670. S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.