De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

290 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FÄLTEN. f Fig. 200. Vertikalsektion. Skiss visande anbrinyandet af browsvagar i grufran, c:a 400 m. nordost om schaktet N:o II vid Bjuf. — Br, Bromsvag: 4, Öfre flötsen (flöts A); B, Nedre flötsen (flöts B); ff. Förkastning. Orthöjden für hufvudorter och arbetsorternas vagnvägar är i allmänhet mellan 1,30 och 1,70 meter. I öfre flötsen nöjer man sig i arbetsorternas vagnvägar med 1,20 m. och mindre. Själfva arbetsrummen hafva i allmänhet en höjd al högst 0,70 m. För att åstadkomma forbindelse mellan arbetena i öfre och nedre flötsen, eller mellan tvenne af en forkastning rubbade partier af en och samma flöts, anläggas slot- tande orter, s. k. bromsorter (bromsvägar, bromslider) emellan dem. En bromsort drifves i snedt uppåtgående riktning från en hufvudort (transportort) i den redan förut brutna nedre flötsen (flöts B) till den öfre (flöts A), eller — i sist anförda fall — från den genom forkastningen nedsänkta delen af en flöts till den på högre nivå varande (se fig. 200). Hvad som brytes i den öfre flötsen bromsas ned till orter i den nedre, så att all uppfordring sker dårifrån. De båda å grufkartan tafl. 8 i atlasen angifna små isolerade arbetena i öfre flötsen, väster om schakten N:o III och IV, stå naturligt- vis genom bromsorter i forbindelse med genom efter år 1907 i öfre flötsen utförda hufvudorter i nedre flötsen och äro numera, ortdrifningsarbeten, förenade sàvâl sinsemellan, som med det förut utbrutna området. Bromsvågarnas lutning år i allmänhet 1 på 2. En med kol lastad grufvagn drager vid denna lutning genom sin tyngd upp en tom sådan; en med lera lastad vagn, således tyngre, måste t. o. m. bromsas. I Bjufs grufva låra finnas 15 bromsorter anlagda. Omkring 400 m. nordost om schaktet N:o II, vid förkastningen, hafva två broms- orter måst anläggas, den ena gående mellan öfre och nedre flötsen på den högre liggande sidan af forkastningen, den andra mellan de genom forkastningen rubbade delarna af nedre flötsen, såsom skissen fig. 200 utvisar. Vid icke alltför stora for- kastningar kan sammanbindning af de rubbade flotsområdena ernås genom ortens for- djupande på forkastningens upp-sida och nedsprängning i taket på den nedsänkta, sidan, sålunda som å fig. 201 angifves. I viss mån äro bromsorterna att anse som »stenorter», då de ju åro drifna i ofyndigt berg; men de benåmnas icke så. Verkliga stenorter finnas emellertid åfven i Bjufs grufva, drifna i sandstens- och lerlagren under nedre kolflötsen. Störst och kanske mest an- mårkningsvård år den, som, under namn af Föreningen, med horisontellt läge stråcker sig från bottnen af schaktet N:o I i syd- sydvåstlig riktning till den dår framstrykande Fig. 201. Vertikalsektion. Skiss visande genomgaendet af een förkastning för vinnande af den nedsänkta delen af kolflötsen. Bjaf. f, Förkastning; B, Nedre kolflötsen; sp, Bortsprängning i bottnen och taket. 9-meters-förkastningen. Den har en långd af omkring 150 meter och fortsåttes på andra sidan om forkastningen af en i samma riktning i nedre flötsen (flöts B) drifven