ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
BJUF: BRYTNINGSMETODEN M. M. 291 hufvudort (se grufkartan tafl. 9 i atlasen '). — Två andra stenorter, 1 och 2, hvardera af mellan 50 och 100 meters längd, äro från förkastningen sydost om schaktet N:o II och på respektive 100 och 200 m. afstånd från detta, drifna i nordostlig och ostlig rikt- ning. De utgöra förbindelseled emellan de genom forkastningen isolerade delarna af nedre kolflötsen. Till stor del hafva de, likasom orten Föreningen, måst forses med bock- förbyggnad. FOrhållandet tydliggöres genom fig. 203—205. Jämför ock fig. 202. Fig. 203. Vertikalskärniny längs en i nedre flotsen varande hufvudort och darmed i forbindelse stående förbyggd stenort (bock-ort), utgående från forkastningen c:a 300 meter sydost om schaktet N:o II vid Bjuf. f, Forkastning; o, Mynningarna af från hufvudorten utgående arbetsorter. Höjdskalan år något öfverdrifven. Fig. 204. Tvärgenomskärning af en förtimrad stenort (bock-ort) under nedre kolflötsen. Bjuf. ^SiP Fig. 205. Förtimring (bockförbyggnad) i orten Foreningen, med tat mellanvägg für åstad- kommande af luftcirkulation. Tvärgenomskärning. Orten Föreningen utfördes (år 1886) i åndamål att från schaktet N:o I kunna åt- komma och bearbeta nedre kolflötsen inom den del af fältet, som ligger väster och syd- väst om 9-meters-förkastningen och genom denna sänkts till c:a 9 m. lägre nivå, ån flotsen intager på samma förkastnings östra sida. — Emedan lagren stupa mot oster eller nordost, ligger den nedsånkta flotsen väster om forkastningen på samma nivå som schak- tets hotten, och vid ortdrifningen har man till följd af nämnda stupning kommit att genomskåra allt aldre och aldre lager, såsom af fig. 206 àskàdliggôres. Bland dessa lager iakttogos leror, som befunnos vara synnerligen lämpliga för tillverkning af klinkrade varor, 1 Tyvarr har vid kartans tryckning förbi- setts, att ifrågavarande stenort rätteligen skulle er- hållit stenortsbeteckuing medelst tvärstreckning. Så har också varit handelsen med de båda orter (hufvud- orter å kartan), som på ett afstand af resp. 100 och 200 m. i sydost från schaktet N:o II utgå från där- varande forkastning mot nordost och Oster. Afven dessa äro till en längd af 100 m. stenorter; vid grufvan benämnas de »stenort N:o 1» och »stenort N:o 2». - — A vidstående fig. 202 äro emellertid samtliga försedda med sin rätta beteckning. Skalan ar blott hälften mot grufkartans. Fig. 202. Stenorternas läge i Bjufs grufva, vid schakten N:o I och II. — Endast hufvndorter angifna. Det skuggade år utbrutet område.