De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
BJUF: BRYTNINGSMETODEN M. M.
291
hufvudort (se grufkartan tafl. 9 i atlasen '). — Två andra stenorter, 1 och 2, hvardera
af mellan 50 och 100 meters längd, äro från förkastningen sydost om schaktet N:o II
och på respektive 100 och 200 m. afstånd från detta, drifna i nordostlig och ostlig rikt-
ning. De utgöra förbindelseled emellan de genom forkastningen isolerade delarna af nedre
kolflötsen. Till stor del hafva de, likasom orten Föreningen, måst forses med bock-
förbyggnad. FOrhållandet tydliggöres genom fig. 203—205. Jämför ock fig. 202.
Fig. 203. Vertikalskärniny längs en i nedre flotsen varande hufvudort och darmed i forbindelse stående förbyggd
stenort (bock-ort), utgående från forkastningen c:a 300 meter sydost om schaktet N:o II vid Bjuf.
f, Forkastning; o, Mynningarna af från hufvudorten utgående arbetsorter. Höjdskalan år något öfverdrifven.
Fig. 204. Tvärgenomskärning af en
förtimrad stenort (bock-ort) under
nedre kolflötsen. Bjuf.
^SiP
Fig. 205. Förtimring (bockförbyggnad) i orten
Foreningen, med tat mellanvägg für åstad-
kommande af luftcirkulation. Tvärgenomskärning.
Orten Föreningen utfördes (år 1886) i åndamål att från schaktet N:o I kunna åt-
komma och bearbeta nedre kolflötsen inom den del af fältet, som ligger väster och syd-
väst om 9-meters-förkastningen och genom denna sänkts till c:a 9 m. lägre nivå, ån
flotsen intager på samma förkastnings östra sida. — Emedan lagren stupa mot oster eller
nordost, ligger den nedsånkta flotsen väster om forkastningen på samma nivå som schak-
tets hotten, och vid ortdrifningen har man till följd af nämnda stupning kommit att
genomskåra allt aldre och aldre lager, såsom af fig. 206 àskàdliggôres. Bland dessa lager
iakttogos leror, som befunnos vara synnerligen lämpliga för tillverkning af klinkrade varor,
1 Tyvarr har vid kartans tryckning förbi-
setts, att ifrågavarande stenort rätteligen skulle er-
hållit stenortsbeteckuing medelst tvärstreckning. Så
har också varit handelsen med de båda orter (hufvud-
orter å kartan), som på ett afstand af resp. 100 och
200 m. i sydost från schaktet N:o II utgå från där-
varande forkastning mot nordost och Oster. Afven
dessa äro till en längd af 100 m. stenorter; vid
grufvan benämnas de »stenort N:o 1» och »stenort
N:o 2». - — A vidstående fig. 202 äro emellertid
samtliga försedda med sin rätta beteckning. Skalan
ar blott hälften mot grufkartans.
Fig. 202. Stenorternas läge i Bjufs grufva,
vid schakten N:o I och II. — Endast hufvndorter
angifna. Det skuggade år utbrutet område.