De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

292 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. »klinkervaror», och de blefvo sedermera åren 1897—1904 tillgodogjorda genom sårskild brytning c:a 2 meter under kolfiôtsen.1 Den lilla kartskissen (a), i nedre vänstra hörnet af grufkartan tafl. 9, visar brytningens utsträckning i de nåmnda lerlagren, klinker- lerorna eller, som de också benämnts, »stjärnlerorna». På ett annat stålle i grut- van, nåmligen vid den forkastning, som c:a 400 m. nordost om schaktet N:o 11 korsas af schaktorten, ligga stjärnlerorna på forkastningens södra sida vid ungefår samma nivå som nedre flotsen på norra sidan, och man har därför åfven hår verkstållt brytning af dem, ehuru blott i ringa utsträckning (se skissen b nederst å grufkartan). Brytningen af de ifrågavarande lerorna under nedre kolfiôtsen har varit ganska be- svårlig och fordrat stark förbyggnad, emedan lerorna hafva benågenhet att »vittra och jäsa, så snart luften kommer till dem». Orterna, de s. k. lerorterna, voro 2 meter eller något niera höga. Den vid blott ett par meter högre nivå belågna nedre kolfiôtsen hade alltid forst brutits, innan någon brytning af klinkerlerorna foretogs. — Afven den eldfasta leran, »Æ-leran», hvilken ligger helt nåra under nedre flotsen och flerstådes brytes Fig. 206. Vertikalskärning längs den frân schaktet N:o I åt sgdcäst till forkastningen drifna stenorten Foreningen, genom hvilken lagren af klinkerleror under nedre kolfiôtsen vid Bjuf blottades. Hufvudsakligen efter uppgifter af II. F. Liedblad 1886. A, Ofre kolflötsen; B, Nedre kolfiôtsen; f—f. Forkastning. Det prickade ar sandsten, det streckade leror och skifferleror. Lagret narmast under klinkerlerorna ar lera med körtlar af lerjarnsten. Klinkerlerorna hafva i allmänhet ljus farg. Höjd- skalan ar endast ungefarlig; for flera af lagren har mäktigheten mäst öfverdrifvas. i forening med denna (jämför fig. 198), åstadkommer olågenheter i grufvan på grund af sin ringa motståndsfOrmåga. Enligt ingeniøren B. H.J. Lundgren pressas nåmligen denna lera efter någon tid småningom från bøtten och sidor in i orter, dår den brutits, så att dessa till och med blifva oframkomliga. Såsom redan fôrut nåmnts, måste på flera stållen i grufvan icke blott förstämp- lingar anbringas for att ersåtta bristen på igensåttningsberg, utan verklig förtimring af orter utföras, såsom t. ex. dår man går igenom eller under gamla arbeten eller taket eljest år inycket dåligt. Fig. 204 och 205 visa prof på sådan förtimring, s. k. bock- förbyggnad. Vid uppsättande af grufstöttor eller stämplar i orterna år det vanligt att som öfver- stycke vid taket anbringa ett kort stycke rundtrå, skrådt på två sidor, eller också en brådbit; dår taket år godt, behöfvas ej några öfverstycken. Det har sagts, att i Bjufs grufva vid brytning på lang linje »taket såtter sig i bågform och spricker först 2 à 4 meter från brottet, hvilket gör att rasen ej åro så 1 Ifrågavarande leror innehålla fossila växter tillhörande zonen med Dictyophyllum exile. Se sid. 282.