ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
TRIAS. 13 Någon bestämd lagerföljd inom Keupern har icke kunnat iakttagas. Sandstenar och leror omväxla ined hvarandra, såsom det tyckes utan någon bestämd ordning, ett for- hållande som forsvårar eller omöjliggör fastställandet af samhörigheten eller aldersföljden mellan de på olika lokaler uppträdande bildningarna. Tvenne å följande sida framställda borrningsp Tofiler, figg. 4 och 5, från borrliål inom Ottarps keuperomrade, visa exempel på nämnda lagerväxling, likaså fiera af de i den atföljande atlasen intagna djuppiofilerna. Såsom exempel på keuperlerans kemiska sammansättning meddelas hår resul- taten af två analyser 1 å rod lera från a) nårheten af Kågerods kyrka och 6) trakten nori om Höganäs: ab proc. proc. Järnoxid 9,07 5,98 Kalkjord 5,48 2,51 Kolsyrad kalk och talk 0,29 12,87 Kali 1,89 1,16 Natron 0,35 0,16 Svafvelsyra 0,06 0,00 Fosforsyra 0,25 0,08 På grund af sin kalkhalt gifva keuperbildningarna upphof åt en ganska fruktbar jordmån, och på några stållen inom Ottarpsområdet hafva de t. o. m. anvåndts till mårg- Jino-, Dår de rôda lerorna åro hårskande och blifvit inblandade i morånleran, såsom i trakten af Ottarp och Bålteberga, vid Nyhamn etc., meddela de åt åkerjorden sin brun- röda fårg. Att keuperlagren utbreda sig under den kolfôrande formationen i nordvåstra Skåne, emellan Ottarps- och Jonstorpsområdena, har förut påpekats. Och antagligen hafva åfven de ôfriga numera isolerade förekomsterna en gång varit med dem och sinsemellan samman- hångande och keuperbildningarna sålunda ursprungligen agt en vida stôrre utbredning ån den nuvarande. Antydan om en sådan låmna de i morångrus inneslutna stycken af keuperlera och stenkolsbitar m. ni., som under de geologiska bladrekognosceringarna tråffats i trakten mellan Ringsjon ocli Finjasjôn, nåmligen i narheten af Tjörnarps station (= »mårgelgraf något soder om Sosdala station») och vid Bolmarehus i V. Häglinge socken. I samband hårmed må nämnas, att vid landsvågen omkring 2,5 km. norr om Fåringtofta kyrka förekominer vid landsvågen nordost om Djurröd en liten på urberg hvilande forekomst af gulrôda och hvita leror, som likna keuperleror, om det också icke kan påstås, att de verkligen tillhöra denna formation. Enligt Nathorst (»Beskrifning till kartbladet Trolleholm») torde de endast vara en senare slamningsprodukt af den vittrade gneisen. Keuperbildningarnas petrografiska beskaftenhet, bollarna i konglomeraten, de kaolin- haltiga sandstenarna, de rôda lerorna och kalkrikheten antyder, att de till stor del bildats af vittringsprodukterna från berggrunden (hufvudsakligen urberg) inom ett gammalt fastland i norr, att denna berggrund under långa tidsperioder varit utsatt för en genom- gripande förvittring samt att de dårvid uppkomna 10sa, vanligen rodiårgade vittrings- 1 Utförda på S. G. U:s laboratorium af A. W. Cronquist 1871.