De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
14
I. ÖFVERSIKT AF SKÅNES GEOLOGISKA LAGERSYSTEM.
Meter 0*
10-
Losa jordlager.
20.
»Rod sand, olika hård».
Hård hall. (Troligen sandsten.)
Rod sand, »flytande».
Rod lera, »flytande».
Hård hall. (Troligen sandsten.)
Hård hall, olika hård. (Troligen
sandsten.)
Kalkblandad rodhall.
Hård rodhall.
»Sandstensblandadt».
Rod hall. (Rodbrun sandsten.)
Fig. 4. Vertikalsektion
visande lagerföljden i
borrhål vid Bälteberga,
nordväst om Ottarps
kyrka.
Keuper.
Mete
Losa jordlager.
Skifferlera.
Lera.
Sandsten.
Rod lera (Keuper).
Sandsten.
Rod lera och sandsten.
Rod lera.
Sandsten.
» hård.
> gron.
Skifferlera, delvis hård.
Sandsten och rod lera.
» blå och rod.
» blå.
» hvit, hård.
» blå.
Rod lera.
Blågrå lerskiffer.
Fig. 5. Vertikalsektion
visande lagerföljden vid
borrhålet N:o 16 å Ekeby
bys mark söder om
Billesholm.
Ofvergångslager
till Rät-
Keuper.
* Silur.
Hårdt band, »kalkblandadt».
(Kalksten ?)
Omvaxlande hårda och losa la-
ger. (Troligen sandsten.)
Kalklager.
Hårdt band.
Flis och hall. (Troligen skiffer-
artad sandsten.)
Hårdare och losare hall. (Rod-
brun sandsten.)
Skiffer och blålem.
Sand och blåhall.
Blåhall. (Troligen ? silurisk lerskiffer.) ■ Silw
Skifferhall.
Losare hall.
produktema under keupertiden nedsvämmats
och afsatts på grundt vatten i hafsvikar, af-
stàngda laguner eller inlandsbacken såsom
slamm, sand och grus, de nuvarande lerorna,
sandstenarna och konglomeraten.
I Skånes ofvan beskrifna keuperaflagrin-
gar hafva kolflötser ingenstädes iakt-
tagits, ej heller saltlager, som flerstädes
förekomma i utlandets Keuper. Vid ett par
i Helsingborg mot slutet af 1870-talet ut-
förda borrningar igenom rät-liaslager ned i
de underliggande keuperlagren uppkom från
dessa senare salthaltigt vatten,1 dock af så
1 E. Erdmann, »Salthaltigt vatten ur triaslagren
vid brunnsborrningar i Helsingborg», Geol. Fören. Förh.
Bd 4, sid 272. 1879.