De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

294 111. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCH FALTEN. förut nämnts, genom broms-orter, broms-lider; dårvid drager den lastade vagnen vid sin nedfart upp den tomma. Bromsorternas lutning är vanligen 1 på 2; deras antal i Bjufs grufva omkring 15. — Såsom redan i det foregående anförts, sker all uppfordring från nedre flötsens nivå. Transporten i dagen. Allteftersom de med kol, lera eller annat lastade gruf- vagnarna uppkomma ur schakten, föras de till sina respektive aflastningsplatser, eller stjålpas de direkt i järnvägsvagnarna. Vid schaktet N:o II har kontinuerlig dragning anordnats for den forsta ofvanjordstransporten. Dar är nämligen på lastbryggan anbringad en i plan med denna ofver trissor löpande ändlös jarnkedja, hvilken medelst dårå på vissa afstånd sittande uppstående hakar under sin kontinuerliga rörelse griper tag i de ur grufvan uppfordade vagnarna (deras underreden) och föra dem längs rålsbanor till bryggans åndpunkt, dår de omhåndertagas och tömmas samt därefter inkopplas till den Fig. 208. Skisser cisande kedjedragnings-anordningen à transportbryggan eid schalctet N:o 11 rid Bjuf- Enligt Ingeniör G. Claëson, Bjuf. A, Från sidan; ß, Planteckning. K, Andlös kedja; Sp, »Spännvagn» med vikt: .1 och J, Jämplaner; M, Motor. återgående delen af kedjan, och sålunda tomma àterfôras till sehaktöppningen. Afstanden mellan de sålunda transporterade vagnarna kunna vara ganska varierande; vid bryggans båda åndpunkter sàvâl som längs kedjan i ôfrigt kunna nämligen vagnar när som helst med låtthet inkopplas. Kedjedragningens långd från hjul till hjul år 43 meter, jårnplåt- planerna (J å teckningen) vid hvardera åndan 4 à 5 m. långa och således bryggans långd från schaktet till våltningsplatsen c:a 52 meter. Grufvattnet och lånshållningen. Ehuru i sig sjålft ganska betydande, år vatten- tilloppet i Bjufs grufva dock afsevårdt mindre ån vid Höganäs och knappast hålften så yinnigt som vid Billesholm. För första året, som grufvan i Bjuf var i verksamhet (1873), uppgifvns den uppfordrade vattenkvantiteten hafva varit endast 670 liter i minuten. Helt naturligt ôkades vattenmångden sedermera, allteftersom brytningsarealen i grufvan ut- sträcktes. Östra delen af det från schaktet N:o I brutna fåltet såges då hafva varit mest besvaradt af vatten. — Tillkomsten af det år 1894 driftsatta schaktet N:o III medförde