De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
BJUF: GRUFVATTNET.
295
en ganska betydlig ökning. Vattenkvantiteten i detta schakt uppgifves 1 nämligen hafva
i början uppgått till 4,7 kubikmeter i minuten men under året dårpå minskats till 2,2
kubikmeter.
Det totala vattentilloppet inom grufvan i dess helhet har under senaste årtiondet
hållit sig vid mindre ån 3 kubikmeter per minut. Enligt uppgifter i Bergmåstarerela-
tionerna utgjorde det
år 1896...............................nara 4,o kubikmeter per minut.
» 1899.................................c:a 3,0 » » »
» 1902...................................2,9 » » »
» 1905...................................2,7 » » »
» 1906...................................2,6 » » »
» 1907...................................2,8 » » »
» 1910...................................2,9 » » »
» 1911...................................2,7 » » »
Fig. 209. Transportbryggan med kedjedragning rid schaktet N:o II vid Bjuf Efter fotografi.
Vattenuppfordringen ur grufvan, lånshållningen, verkstålldes under de forstå
25 åren genom pumpinrättningarna i det forst anlagda pumpschaktet, »N:o II» (se hårom
noten å sid. 267), men sedan det till en djupare nivå nedgående nya pumpschaktet,
»N:o IV», med sitt kraftiga punipverk år 1898 fullbordats, ombesörjer detta ensamt
vattenlånshållningen såsom ett centralpumpverk for hela grufvan. Beskaffenheten af
detta omnämnes å sid. 272. — Från de delar af grufvan, dår i foljd af flötsens lagre
låge orterna och arbetsrummen måst drifvas »på stupet», »i sänk», såsom t. ex. längst i
NO från schaktet N:o I, har vattnet bortskaffats medelst dårstådes placerade pulsometrar
eller mindre pumpar, som bringa detsamma till den plats, dår det kan mottagas af de
stora schaktpumparna. Den våster om schaktet III djupt liggande delen af grufvan (se
1 Af I. Svedberg, i Rapport till styrelsen år 1895, och R. F. Lindblad i bref 4/a 1895.