De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BJUF: LERORNA OCH FABRIKSVERKSAMHETEN. 301 Atminstone vid och närmare omkring schaktet N:o I ar K-leran i lagrets ofre del mjuk och formbar, därunder är den hård och stundom i viss mån skifferartad. Vid liggande i luften faller den sönder till små tärningar; i vatten genomblötes den och blir mycket plastisk. Brand i högar antager K-leran hvit färg. Af densamma jämte Billesholms chamott tillverkas ett eldfast tegel (marke K) af ordinär, god beskaffenhet. — K-leran brytes endast i några få orter. Ett stort forlag upplägges, och därefter upphöres med lerbrytningen en tid. Under K-leran ligger ett 1V2—2V2 meter mäktigt lager sandsten och därunder åter en aflagring leror, hvilkas sammanlagda maktighet uppgifves vara ganska mycket varie- Fig. 210. Lagren under nedre flotsen vid Bjuf. Efter uppgift af I. Svedberg, jan. 1904. Somliga lagers maktighet har, såsom mycket varierande, blott helt ungefärligt kunnat angifvas â bilden, som eljest ar gjord i */ioo af naturliga storleken. och af dem utgöres 1 det ôfversta, endast 15 à 20 cm. mäktiga lagret af en synnerligen plastisk och ganska eldfast lera, vid Bjuf betecknad med bokstafven f (se fig. 210). Den därunder liggande leran (ur lagret eller lagren, som vid grufvan benämnts g) smalter däremot vid betydligt lägre värmegrad, men är, ehuru mera sandig, mycket plastisk och ett utmärkt råmaterial för fabrikation af klinkers, trottoarplattor, rör m. m., for hvilket ändamal den åren 1897—1904 bröts och uppfordrades. Af stjärnlerorna brôts lagret f helt och hållet, men g blott till omkring IV2 à 2 m. mäktighet. Under lerbrytningens första tid sorterades leran ur lagret f ifrån den ôfriga leran och användes som bindelera vid tillverkning af vissa specialtegel (B. Hj. Lundgren). 1 Enligt uppgift af öfveringeniör I. Svedberg, i bref år 1904.