De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

SKROMBERGA: KOLENS BESKAFFENHET; NIVÅFORHÅLLANDEN, FORKASTNINGAR. 327 I prof från nedre flötsen i den först brutna delen af grufvan, vid schaktet Carl I, fann A. W. Cronquist, vid år 1877 utförda bestämningar, följande askhalter m. m.: »Angkob (kol N:o 1), harpade, sådana de försäljas. Generalprof af c:a 100 kubikfot 6,1 % »Fyrkob (kol N:o 2), harpade, sådana de försäljas. Generalprof af c:a 50 kubikfot 13,4 % Afharpning efter ångkol.........................................................................22,1 % D:o efter fyrkol...............................................................32,8 % Svart kolhaltig skiffer.........................................................................52,6 % Skifferaskans sammansättning: Kiselsyra 61,3 %, Lerjord 32,7 %, Järnoxid 2,5 %, Kalk l,o %, Talk 1,2 %, Kali och Natron 1,3 %. Stenkolen sorteras numera i grufvan i tre sorter N:o 1, N:o 2 och N:o 3. Den förstnämnda, bästa sorten, som nästan utcslutande försäljes, har ett bränslevärde af 5,600 kalorier och följande sammansättning: Kol 61,08 %, Väte 3,40 %, Syre, svafvel etc. 25,83 %, Aska 9,69 %. — Sorten N:o 2 utgöres af den större del stenkol, som återstår sedan N:o 1 frånsorterats; användes uteslutande for eget behof till generatorer och ugnar samt har ett bränslevärde af 3,040 kalorier. Sammansättningen är: Kol 32,io %, Väte 3,33 %, Syre, svafvel etc. 15,27 %, Aska 49,30 %, enligt analys af generalprof från samtliga arbets- rum i grufvan. — Kolsorten N:o 3 utgöres af vid brytningen erhållen stybb och användes för ångpannorna. (Forestående analysresultat och andra uppgifter aro meddelade från Skromberga grufva genom E. Lantz år 1909.) Flötsernas nivåforhållanden, forkastningar och andra geologiska for- hållanden. Berggrundslagren och därmed också de inom dem forekommande kolflötserna intaga vid Skromberga liksom vid de förut beskrifna grufvorna ett flackt, nästan horisontellt läge. De lutningar hos kolflotsen, som i grufvan forekomma, äro i allmänhet ej större än 1 på 50, ofta mindre, men uppgå på något stålle till 1 på 10, såsom omkring 650 meter nordost om schaktet Kristina. De på grufkartan tafl. 10 i atlasen uppdragna nivå- kurvorna, kopierade från af vederbörande vid grufvan upprättade originalkartor, angifva flötsens djup i meter under ett gifvet nollplan i dagen;1 nivåskillnaden mellan två hvar- andra narliggande kurvor är 1 meter. Inom den från schakten Kristina och Konsul i nedre flötsen brutna delen af grufvan synes flötsen ligga högst i midtpartiet, nämligen blott c:a 12 meter under nollplanet, och långsamt slutta mot söder, väster och norr till ungefår 16 m. under samma plan, dock med försänkningar eller »svackor» här och där, som icke kunna^àskàdliggôras på kartan; nivåskillnaden skulle således utgöra 4 à 5 meter. Inom Sjöcronaområdet (se grufkartan) ligger samma nedre flots 6 à 10 meter djupare eller 20 och 27 m. under nollplanet och med lutning hufvudsakligen mot nordväst. Den öfre kolflotsen ligger på 5—6 meter högre nivå an den nedre. 1 Nollpunkten är järnvägsskenan vid schaktet Kristina = 78,8 m. öfver hafvet. Vid schaktet Sjöcrona är nollpunkten 0,3 m. högre.