De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
328
lir. DE SÄBSKILDA GBUFVOBNA OCH FÂLTEN.
Forkastningar hafva flerstädes inom grufvan åstadkommit rubbningar eller tvära
afbrott i flötsernas och de omgifvande berglagrens eljest jämna utsträckning, dock i all-
mänhet icke i så hög grad, att ej brytningen kunnat utan större svårigheter fortgå. De
fiesta tyckas för ôfrigt snart hafva kilat ut och alldeles upphört; flera mindre forkastningar
hafva ej ens blifvit så uppmärksammade, att de inforts på kartan.
Mest betydande torde den forkastning vara, som med en långd af mera ån 600
meter framstryker i riktning VNV till OSO på ett afstånd af 70—90 meter sôder om
schakten Carl I och Kristina och i sin våstra del, sôder om »Carl I», har en språng-
hojd af 10 meter, hvarvid lagren på dess södra sida sjunkit. Vid denna forkastning har
brytningen i nedre flotsen upphört, men på ett par stållen har man med orter från den-
samma brutit sig igenom forkastningen och på den sånkta sidan kommit in på ofre
fiotsen. — Öster ut minskas språnghojden till 1,8 m. sôder om »Kristina» och synes sedan
småningom ytterligare aftaga for att något långre åt Oster efterfoljas af två i något olika
riktning utsträckta forkastningar af resp. 0,8 och 2,5—1,2 meters språnghojd (se gruf-
kartan). — Från den forstnåmnda stora forkastningen uto-år en 1 meters forkastning i
nordostlig riktning tått forbi schaktet Carl II, och två mindre i riktningen NV—SO synas
stöta intill och öfvertvära densamma.
Fig. 226. Forkastningar i orten ^Foreningen F, c:a BO m. sydost om schaktet Sjöcrona vid Skromberga.
Enligt O. Curtz, 1896. Skala */»
1. Nedre kolflötsen; 2. »Klinkerlera»; 3. Sandstensskiffer eller sandig skifferlera (»Takberg»); 4. Svart skifferlera eller lera;
ö. Sandsten.
Längst i norr inom det från schakten Kristina och Konsul brutna området fore-
kommer en serie af sex med hvarandra nåstan parallella förkastningar, utsträckta i rikt-
ning NO—SV och med sånkningsbelopp växlande mellan 0,5 och 3,9 meter dels på södra,
dels på norra sidan, såsom å grufkartan synes.
Inom schaktet Sjöcronas brytningsområde hafva vid arbetet i grufvan 9 parallella
forkastningar med riktning NO—SV iakttagits och angifvits på grufkartan. Vid de allra
flesta år södra sidan sänkt, vid två af de sydligaste och en af de mellersta däremot den
norra. Sänkningsbelopp växlande mellan 0,4 och 3,8 meter aro iakttagna, och hos nåstan
alla förkastningarna har språnghojden befunnits småningom minskas åt ena eller andra hållet
af deras utsträckning, såsom af grufkartan synes.
Ett anmärkningsvärdt forhållande är, att de allra flesta förkastningarna i Skrom-
berga grufva, med undantag for den sôder om »Kristina» löpande, äro utsträckta i rikt-
ningen NO—SV och icke i den vid Bjuf och Billesholm vanliga riktningen NV- —SO.
En profil genom de närmast öster om schaktet Sjöcrona medelst en hufvudort genom-
brutna små förkastningarna är framställd i fig. 226.