De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

SKROMBERGA: RULLSTENAR M. M. 329 Fôrkastningsklyfternas lutning i fôrhâllande till lodlinjen ar vid nyssnåmnda hufvud- ort, enligt af Curtz verkställd uppmâtning, respektive 29°, 22° och 17°. Rullstenar, sandstensknölar och fossila växter i de stenkolsfôrande lagren. I leran under nedre kolflötsen träffades vid ortdrifning inom schaktet Konsuls brytnings- område sonunaren 1912 några små rullstenar af nåstan klar kvarts, hvilka Gruf- ingeniören Owe Larsson hade vänligheten tillsånda mig samt rörande deras förekomstsätt meddela följande: »Dessa stenar äro de enda, som påtråffades. De hittades i klinkerleran nere i grufvan och lågo enligt kolhuggarens påstående i ôfre lerlagret strax under sten- kolen. De kunna ej hafva kommit från något sandstenslager, då i orten endast bröts stenkol och klinkerlera. I sandstenen hår hafva vi ej påtråffat dylika stenar men en gång förut i klinkerleran. Öfverfogden vid schaktet Konsul påstår nåmligen, att han på ett stålle i grufvan (narmare beståmdt rått under askupplaget vid bolagets jårnvåg) tråfifat på ett flertal dylika kvartsstenar liggande tillsammans, nårmast omgifna af något grus, det hela inbåddadt i klinkerleran.» o De ifrågavarande stenarna åro tydligen »vattenslipade». A deras for ôfrigt jåmna och slåta ytor forekomma små, mjukt afrundade fördjupningar eller gropar, liknande dem, som i miniatyr ofta forefinnas hos kvartskornen i grofva sandstenar eller konglomerat. Fig. 227. Rullstenar af kvarts ur klinkerleran strax under nedre flötsens kollager vid Skromberga, inom schaktet Konsuls brytningsområde. Foto af Alfred Olsson, ’/i af naturliga storlekon. Likartade små stenar af kvarts hafva förut anträffats i Höganäs grufva (se sid. 190), dår inneslutna i sjålfva stenkolsmassan inom den bearbetade flotsen, som motsvarar Skrom- bergas nedre ilôts. Den omståndigheten att likartade fynd sålunda. gjorts på två skilda stållen inom den stenkolsfôrande formationens område synes utesluta môjligheten af miss- uppfattning och vara en borgen for, att rullstenarna verkligen legat inneslutna i de lager, som af iakttagarna uppgifvits. Sannolikt leda stenarna i fråga sitt ursprung från keuper- formationens konglomeratlager, hvilka, som bekant, jamte stenar af kristalliniska bergarter innehålla icke få sådana af kvarts. Vid den tiden, då klinkerleran vid Skromberga af- lagrades, kunde de redan bildade keuperlagren någonstådes i trakten hafva utgjort torrt land och de nuvarande konglomeraten bestått af ånnu ej hårdnadt rulladt grus beklådt med växtlighet. Sättet for stenarnas transporterande medelst flytande trådstammar eller trådrotter antydes å sid. 191, öfverst. Under grufarbetet i nårheten af den från schaktet Kristina åt nordost drifna hufvud- orten (»Parallellorten»), c:a 700 meter från schaktet, tråffades i råt-lias-sandstenen, som underlagrar klinkerleran under nedre flotsen, tvenne från sandstenen i ôfrigt aflossnande, ^i—112670. S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.