De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

332 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. broda pelarna uttagas i motsatt riktning, hvarefter taket, som utgöres af Ijus, nåstan hvit sandsten, etter ståmplingarnas borttagande får nedrasa; stundom måste for att stôdja detta kvarlåmnas en eller annan mindre såkerhetspelare af c:a 1 meters bredd, men dessa ned- tryckas ganska snart i den underliggande svarta leran eller skifferleran. — Igensåttningen år har likasom i nedre flötsen endast partiell, och materialet hårfor år den i ortsulan brutna svarta skifferleran eller leran samt frånskrådd sandsten och sandstensknutar, som linnas inlagrade i och öfver den eldfasta leran. Deunas mäktighet varierai 'enligt E. Lantz mellan 0,3 och l,o meter, kollagrets dåremot år endast 7,5—20 cm. FOrskråmningen gores i kolen. Taket till ofre flötsen år vid »Sjöcrona» jämförelsevis starkt och tillåter drifning af orter med ånda till 4 meters bredd, men vid schaktet Konsul och vid 3,9-metersförkast- Fig. 228. Arbetsort i ofre flötsen vid schaktet Carl I. Efter teckning vid besôk i grufvan 1876. Fig. 229. Arbetsort i ofre flötsen vid schalltet Sjö- crona, dar såval hol som eldfast lera brytas. Fig. 230. Arbetsort vid linjebrytning i nedre flotsen, där denna är högst 0,75 m. maktig och klinkerleran darunder högst 0,S0 m. Fig. 231. Arbetsort rid linjebrytning i nedre flötsen vid schaktet Sjöcrona, nar den underliggande sandstenen är jämförelsevis maktig. S, sandsten; sk, sandstensskiffer eller sandig skifferlera; i, »Takberg», »Takhall» (Ijusgul skifferlera); k, kolflötsen; l, lera; kl, klinkerlera; el, eldfast lera; sv, svart lera. ningen hingst norr dåroin (se grufkartan) år det af så dålig beskaffenhet, att endast en ortbredd af 1,5 1,8 meter dår kan ifrågakomma och ras det oaktadt ofta intråffa, enligt hvad i beskrifning till kompletteringsbladen till Skromberga grufkarta år 1901 meddelas. Üfre flötsens brytning mäste i allmånhet foregå brytningen i den nedre, emedan eljest såttningar inom berglagren i följd af den senares brytning skulle om ej oinöjliggöra så dock i hög grad forsvåra arbetet i den ofre flötsen. I nårheten af schakten Sjöcrona och Konsul finnas nere i grufvan anlagda broms- orter, bromsbanor, emellan de båda flötserna, en helt nåra NNO om och en c:a 260 m. SV om det förstnämnda schaktet, en på ett afstånd af 75 à 80 m. ONO om det sist- nåmnda. Genom dessa bromsvågar föras öfre flötsens kol och lera ned till den undre flötsens nivå och i dårvarande hufvudorter fram till schaktet for att dårifrån upp- fordras.