De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
358
UI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH KÄLTEN.
De olika steukolskvaliteterna N:o 1 och N:o 2 aro i allmånhet fördelade på skilda
lager, och nästan alltid forekomma N:o 1-kolen inom den nedre hälften eller tre fjärde-
delarna af flötsen. Samma fördelning mellan de bägge
kolsorterna inom nedre flötsen förefinnes äfven vid Skrom-
Sandsten.
Stenkul N:o 2.
Kolskiffer (s. k. Gaskol).
Stenkol N:o 2.
» N:o 1.
Kolskiffer (s. k. Gaskol).
Stenkol N:o 1.
Sandsten, grå.
berga och Bjufs grufvor, såsom profilerna dârifrân ut-
visa, hvaremot vid Billesholm förhällandet är omvändt.
— Att döma af de vid Hyllinge i grufvan uppmätta
flötsprofilerna, af hvilka fig. 243—246 utgöra ett urval,
är proportionen mellan kol N:o 1 och kol N:o 2 i
nedre flötsen vanligen som 3:1 och 4:1; men dår
profilen fig. 245 uppmätts, år kvantiteten af kol N:o 1
mera an sex gånger så stor som af N:o 2.
De tre, stundom blott två, i flötsen ingående lagren
af malt, svart kolhaltig skiffer (»kolskiffer») åro endast
3—9 cm. mäktiga. Emedan denna ganska kolrika berg-
art anvåndes till frambringande af gas i gasgeneratorerna
för fabrikerna, har den vid Hyllinge erhållit benåmningen
»gaskol». 1
Fig. 244.
Sandsten.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 2.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 2.
N:o 1.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 1.
Sandsten, grå.
cm.
16
8
6
30
4
21
Sandsten.
Skiffer, grå.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 2.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 1.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 1.
Sandsten, grå.
Fig. 246.
Skiffer, grå.
Stenkol N:o 2.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 2.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 1.
Kolskiffer.
Stenkol N:o 1.
Sandsten, grå.
Fig. 243 —246. Vertikalsekt ioner genom nedre kolflötsen (flöis B) inom olika delar af Hyllinge grufva. Skala 1 20.
Efter respektive flötsprofiler 129,L.7, 149, L.7, 129,F.13 och 129,F. 6 i Grnfkartekontoret, Stockholm.
243. I norra delen af det brutna området, 300 m. norr om schaktet.
244. _ I södra delen af det brutna området, omkring 550 m. soder om schaktet.
245. I ôstra delen af det brutna området, c:a 500 m. öster om schaktet.
246. Helt nära väster om schaktet.
1 När de s. k. »gaskolen» varit lagrade någon tid liirer däraf i generatorerna icke alstras så bra gas
som eljest, hvarjämte åtgången blir störrc. Det torde diirför kunna ifrågasåttas huruvida några flyktiga bestånds-
delar bortgå under lagringstiden.