De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HYLLINGE: FLÖTSERNA M. M. 359 Flotsen begransas på såvål ofre som undre sidan af sandsten. Sandstenen ofvanpå flötsen, taksandstenen, ar i sin nedersta del flerstädes skifferartad eller har öfvergatt till en erå, leriff sandstensskiffer eller skifferlera, vid grufvan ansedd vara en sandiff ler- skiffer, som på flera stållen nåstan ôfvergàr till lera (jfr fig. 245 och 246). Denna skif- fer år i allmånhet så »släppig», att man vid arbetena i grufvan år nödsakad att hugga ned större eller mindre delar af densamma. Sandsten, delvis niistan hvit af kaolininblandning. Ljusgrå, hård, delvis skiffrig lera. »Eldfast lera.» Ofre kolflötsen (flots A). Sandsten, hvit, flnkornig, los. Hårdt lager. Sandsten, grå. Nedre kolflötsen (flots B). Sandsten, grå. Svart, hård, delvis skifferartad lera. »Klinkerlera.». Sandsten, lerblandad. Grå skifferartad lera, Öfverst mork. Mörk lerblandad sandsten. Svart skifferartad lera, lika lagret Bl. Grå skifferartad lera. Fig. 247. Lagerfoljden i Hyllinge grufva, från lerlagren c:a 10 m. under nedre kolflötsen (flots B) till taksand- stenen på den ofre (flots A). Vertikalsektion. Skala V200. Af lerorna aro lagren Al och Bl foremål for brytning. Nårmast under kolflötsen (flöts ß) ligger ett O,eo—1,50 meter måktigt lager grå sandsten och under denna en svart, delvis något skifferartad, hård lera, den s. k. »klinker- leran», varierande i måktighet mellan 0,6 och 2 meter. Ju måktigare den ofvanliggande sandstenen år, desto måktigare år också leran. Det år denna lera, som användes for framstållning af klinkrade varor. Om den ofvanliggande sandstenen ej år måktigare ån 60 cm., brytes leran tillsammans med sjålfva kolflötsen, eljest särskildt för sig på en lågre