De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

360 III. DE SÄRSKILDA GRÜFVORNA OCIT KÄLTEN. nivå, dock alltid endast i orter, 1 ej i större rum, och kvantitativt obetydligt i forhåHande till kolen. Under den svarta klinkerleran ligger ett icke fullt metertjockt lager lerblandad sand- sten eller sandstensskiffer, derunder ett c:a 1 m. maktigt lager öfverst mörk, skifferartad lera, vidare ett rnera sandstensartadt lager samt mörkare och ljusare, inestadels gråa, del- vis skifferartade leror, hvilka, såsom befunna enligt uppgift for mycket järnhaltiga, icke brytas. De olika lerornas utseende och beskaffenhet in. in. beröres närmare under rubriken »Lerorna in. m.» sid. 369—371, dår åfven å dem utforda analyser ilro med- delade. Stenkolens beskaffenhet. Från geologisk synpunkt ilro vid Hyllinge endast de båda kol-kvaliteterna N:o 1 och N:o 2 utbildade (jfr flötsprofilerna 239—246 å sid. 357—358). Hvad som i Berg- måstarerelationerna och Kommerskollegii Berättelser angifves såsom stenkol N:o 3 och därefter åfven i den till foreliggande arbete hörande Bilaga A, tab. <j, år egentligen en svart kolhaltig skiffer, kolskiffer, som bildar mellanlager i nedre kolflötsen. Vid Hyllinge benämnes den, såsom forut nåmnts, »gaskob, emedan den utgör brännmaterialet i därvarande gasgeneratorer. För försäljning sorteras kolen icke efter den så att säga geologiska kvalitetsbestäm- ningen (i kol N:o 1, kol N:o 2 och kol N:o 3) grundad på kolslagens sammansättning och petrografiska beskaffenhet (se sid. 18, midtpå), utan efter en så att silga praktiskt- teknisk norm, i det de i grufvan brutna stenkolens dimensioner och efterbehandling hår- vid ilro i viss mån bestämmande. Så skiljes t. ex. mellan stora kol och småkol, harpade och oharpade, samtagna kol, stybb m. m. Ofre flötsens stenkol N:o 1 och N:o 2 innehålla, enligt analyser af A. W. Cronquist år 1902 å i grufvan uthackadt prof: Kol N:o 1. Kol N:o 2. Fuktighet....................................11,60 5,26 Aska..........................................8,61 40,88 Kol .........................................60,91 40,20 Väte..........................................3,99 2,91 Kväfve........................................1,05 0,65 Syre.........................................13,84 10,io 100,00 100,00 1 Å tafl. 11 i atlasen aro på Hyllingekartan (b) de s. k. lerorterna angifna. Intet ytterligare har i dem sedan år 1907 brutits.