De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
ORMASTORP: BRYTNINGSMETODEN. 393
12 meters bredd, ty därigenom kan ett större antal kolhuggare beredas arbetsrum, an om
mindre orter användas. Men å andra sidan utföll ofvannämnda försök med 4-mans-
orter icke väl, ty genom orternas stora bredd blef trycket på pelarna for stort, hvilket
hade till följd dels att dessa trycktes sönder och darigenom blefvo svåra och farliga att
fullständigt uthugga, dels att leran, som ligger närmast under nedre kolflötsen, pressades
upp i vägarna till stort hinder for arbetet. Det blef därför så godt som nödvändigt att
drifva orterna smalare, med s. k. 1-mans breda smalorter. Dessa drifvas med en
bredd af omkring 3,5 meter, eller så breda, att det »berg», som medföljer kolbrytningen,
kan uppläggas som packning vid ena sidan, lämnande den andra fri för spår-
anordning och vagnstransport. — Vid ett fält, uppdeladt af dylika orter på 10 à 15
meters afstånd, uppkomma icke eller förminskas de nämnda svårigheterna, och i de
smala transportorterna kunna icke några större ras uppstà, de erbjuda därför en
relativt säker tillflyktsort för arbetarna, åfven om ras skulle forekomma vid »brottet»
då pelarna uttagas. En sådan omläggning af driften har under året blifvit på-
börjad, men de många förkastningarna hafva hittills förhindrat en större utveckling
däraf.»
Arbetet i grufvan under jord bedrifves dels för hand, dels medelst 5 pneumatiska
kolhuggningsmaskiner (förskrämningsmaskiner, system »Eisenbeis»). Förskrämning
med hacka utföres i den undre flötsens nedersta kollager, strax under den lilla,
3—7 cm. mäktiga, skifferartade randen kol N:o 3; vid förskrämning med maskin
sker denna midt i det närmast ofvanför nämnda rand liggande kollagret (ifr tig.
265—267, sid. 389).
Den svarta leran, som utgör underlaget för nedre flötsens kol, bildar ortsulan i
grufvan. Intet af densamma upphugges. Det närmast ofvanpå ofre flotsen liggande
skifferlerlagret, »takleran», nedbrytes däremot i de fiesta fall, emedan det genomsättes
af vertikala eller snedgående sprickor och i följd däraf är ganska falskt samt vill ned-
störta, särskildt om det påverkas af genomsipprande vatten. Takleran säges vara eldfast
men ej lämplig for tegelfabrikation. — Allt som utom kolen brytes. vid Ormastorp kvar-
lämnas så vidt möjligt i grufvan.
Transporten i grufvan. Ventilationen. Belysningen. Annu år 1914 sker
transporten i grufvan uteslutande för hand medelst dragare.
Ventilationen i grufvan åstadkommes därigenom, att i det tudelade schaktet luften
går ned genom den ena afdelningen och vidare förbi arbetsplatserna samt upp genom
den andra.
För belysningen i grufvan användes närmast schaktet elektriskt ljus; arbetarna
begagna numera karbidlampor.
Vattentilloppet och grufvattnets beskaffenhet. Enligt meddelande af Ingeniören
B. Hj. Lundgren är vattentilloppet i Ormastorps grufva c:a 2,600 liter per minut. For
50 -112670. S. G. U. Ser. Ca N:o fi.