ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
ORMASTORP: BRYTNINGSMETODEN. 393 12 meters bredd, ty därigenom kan ett större antal kolhuggare beredas arbetsrum, an om mindre orter användas. Men å andra sidan utföll ofvannämnda försök med 4-mans- orter icke väl, ty genom orternas stora bredd blef trycket på pelarna for stort, hvilket hade till följd dels att dessa trycktes sönder och darigenom blefvo svåra och farliga att fullständigt uthugga, dels att leran, som ligger närmast under nedre kolflötsen, pressades upp i vägarna till stort hinder for arbetet. Det blef därför så godt som nödvändigt att drifva orterna smalare, med s. k. 1-mans breda smalorter. Dessa drifvas med en bredd af omkring 3,5 meter, eller så breda, att det »berg», som medföljer kolbrytningen, kan uppläggas som packning vid ena sidan, lämnande den andra fri för spår- anordning och vagnstransport. — Vid ett fält, uppdeladt af dylika orter på 10 à 15 meters afstånd, uppkomma icke eller förminskas de nämnda svårigheterna, och i de smala transportorterna kunna icke några större ras uppstà, de erbjuda därför en relativt säker tillflyktsort för arbetarna, åfven om ras skulle forekomma vid »brottet» då pelarna uttagas. En sådan omläggning af driften har under året blifvit på- börjad, men de många förkastningarna hafva hittills förhindrat en större utveckling däraf.» Arbetet i grufvan under jord bedrifves dels för hand, dels medelst 5 pneumatiska kolhuggningsmaskiner (förskrämningsmaskiner, system »Eisenbeis»). Förskrämning med hacka utföres i den undre flötsens nedersta kollager, strax under den lilla, 3—7 cm. mäktiga, skifferartade randen kol N:o 3; vid förskrämning med maskin sker denna midt i det närmast ofvanför nämnda rand liggande kollagret (ifr tig. 265—267, sid. 389). Den svarta leran, som utgör underlaget för nedre flötsens kol, bildar ortsulan i grufvan. Intet af densamma upphugges. Det närmast ofvanpå ofre flotsen liggande skifferlerlagret, »takleran», nedbrytes däremot i de fiesta fall, emedan det genomsättes af vertikala eller snedgående sprickor och i följd däraf är ganska falskt samt vill ned- störta, särskildt om det påverkas af genomsipprande vatten. Takleran säges vara eldfast men ej lämplig for tegelfabrikation. — Allt som utom kolen brytes. vid Ormastorp kvar- lämnas så vidt möjligt i grufvan. Transporten i grufvan. Ventilationen. Belysningen. Annu år 1914 sker transporten i grufvan uteslutande för hand medelst dragare. Ventilationen i grufvan åstadkommes därigenom, att i det tudelade schaktet luften går ned genom den ena afdelningen och vidare förbi arbetsplatserna samt upp genom den andra. För belysningen i grufvan användes närmast schaktet elektriskt ljus; arbetarna begagna numera karbidlampor. Vattentilloppet och grufvattnets beskaffenhet. Enligt meddelande af Ingeniören B. Hj. Lundgren är vattentilloppet i Ormastorps grufva c:a 2,600 liter per minut. For 50 -112670. S. G. U. Ser. Ca N:o fi.