De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

394 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. bestämmandet häraf har man gått till väga sålunda: l:o) uträknades den horisontella genoin- skärningsarean af vattendunsten 1 (vattendunten) i grufvan, från hvilken pumparna suga vattnet; 2:o) afstannades pumpningen; 3:o) måttes efter en viss tids fôrlopp huru högt i vattendunsten vattnet på denna tid stigit, hvaraf naturligtvis ett fullt exakt tal for vatten- tillströmningen kunde erhållas. Vattenpumpningen drifves elektriskt med ström från Höganäs och Bjuf, samt år i regel i gång hela dygnet. Pumparna, tvenne högtryckscentrifugal-zetapumpar, åro jämte sina elektromotorer (se sid. 382) installerade i ett sårskildt utmuradt rum nere i grufvan, nära intill schaktet. Under arbetet med sånkningen af schaktet var vattentilloppet större än nu, enligt uppgift maximalt 3,300 liter per minut, men minskades sedan schaktet blifvit fårdigt och flera vattenförande lager därmed afstängts. De fiesta forkastningar åro mer eller mindre vattenförande men torka vanligen ut, då nya påtråffas. »Vattnet följer alltid brottet, dår det arbetas». — Når den å grufkartan (fig. 268) angifna, i nordostlig riktning längst från schaktet drifna hufvudorten fortsatts ytterligare omkring 120 meter i samma riktning, träffades i början af år 1914 en for- kastning, från hvilken frambröt ett stärkt vattenflöde, som ånnu fortfar når detta två månader senare skrifves. Till sin beskaffenhet år grufvattnet mycket »mjukt» och låmpligt såsom matare- vatten for ångpannor. Det anvåndes ” i öfrigt för hushållsbehof, for bad till arbetarna, for maskiners vattenkylning m. m. Statens Järnvägar, som låtit analysera vattnet, be- gagna sig af detsamma till lokomotiven och har for detta åndamål uppsatt en vatten- kastare i grufvans nårhet. Öfverloppsvattnet foies genom en 800 m. lång ledning af Skromberga lerrör (45 cm. diain.) till Humlebåcken norr om schaktet. Antal arbetare. Arbetseffekt. Under de fyra åren efter schaktet Carl Cervins afsånkande har för grufverksamheten vid Ormastorp sysselsatts följande antal arbetare: 1910. 1911. 1912. 1913. I grufvan . . . 32 39 51 77 Ofvan jord . . 46 41 36 47 Summa 78 80 87 124 Arbetseffekten, beråknad i ton brytningskvantitet per under jord verkstålldt kolhuggaredagsverke, har utgjort: för år 1910 = 0,53 ton, for år 1911 = 0,81 ton, for år 1912 = 2,19 ton och for år 1913 = 2,54 ton. Sistnåmnda dagskvantitet år stôrre iln någon af de ôfriga grufvorna uppvisat, ett fôrhâllande som har sin naturliga orsak dåri, att hår vid Ormastorp två eljest skilda flötsers kolmåktighet år så samlad, att de kunna gemensamt brytas i en etage. 1 Denna är afsänkt ett stycke från schaktet, har lodräta väggar och ett djup af 7,25 m. under ortsulan.