De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
ORMASTORP: FÔRKASTNINGAR INOM FALTET.
395
Stenkolsbrytningens storlek. Ar 1910, då endast tillredningsarbeten utfördes i
grufvan for att sätta den i füllt driftfärdigt skick, brötos och uppfordrades blott 1,009 ton
stenkol. De dårpå följande tre åren visade kolbrytningen hår nedan angifna resultat:
Ar. Uppfordriugskvantitot i ton.
Kol N:o 1. Kol N:o 2. Kol N:o 3. Summa.
1911 2,624 958 1,003 4,585
1912 12,580 2,374 8,378 23,332
1913 13,683 1,585 10,364 25,632
Vardet af den år 1912 vunna kvantiteten utgjorde 200,626 kronor.
» » » » 1913 » » » 205,337 »
Ormastorps gruffâltsomràde. Inom sjålfva den från schaktet Carl Cervin hittills
brutna grufvan (fig. 268) åro, såsom af det foregående framgår, flotserna och dem åt-
följande lager ganska vål kånda i afseende på beskaffenhet, läge och genom forkastningar
åstadkomna rubbningar, men inom den ôfriga ojåmforligt största delen af gruffåltsområdet
är det blott genom dår utförda borrningar, som någon inblick i de geologiska forhållan-
dena kunnat erhållas. Mera ån 50 borrhål åro hårinom nedslagna. 1
Att döma af resultaten från dessa borrningar, intager den nedre kolflötsen (flots B)
ett mycket djupare låge inom gruffåltsområdets västra hälft än inom den östra. Nivå-
skillnaden uppgår till mera ån 100 meter. Flotsen ligger nåmligen i borrhålet N:o 3
inom Ausåskoncessionen, NO om schaktet Carl Cervin, endast 44 m. under grufvans noll-
punkt, men i schaktet på 89 meters och längre västerut på 109 till 148 meters djup
darunder, t. ex. i borrhâlen N:o 8, 37 och 38 inom våstra delen af Ströfvelstorps- och
Nygårdskoncessionerna.
T betraktande af det stora antal forkastningar, om ån icke sårdeles betydande,
som blottats under arbetet i grufvan (se tig. 268 å sid. 391), torde det vara ganska
sannolikt, att dylika forekomma afven inom ôfriga delar af fåltet samt att de genom dem
åstadkomna rubbningarna i viss mån orsakat flötsens nuvarande olika djuplåge inom detta.
Men att på grund af föreliggande fakta försöka uppkonstruera sådana formodade forkast-
ningars låge, riktning och belopp synes vara mycket vanskligt i betraktande af de få
såkra hållpunkter hårfor, som ånnu finnas.
1 Häraf 26 inom Nygårdskoncessionen, 9 inom Ströfvelstorps-, 7 inom Ausås- och 12 inom Åstorpss
koncessionen. Dessutom inom de afstådda delarna af Ströfvelstorps- och Ausåskoncessionerna (13 a och 14 a)
respektive 3 och 5 borrhål. Öfver samtliga hafva, med ledning af borrprotokoll och andra uppgifter, borrltåls-
profiler blifvit uppråttade i skalan 1:200. Dessa jämte dylika från ôfriga gruffältsomraden förvaras i Sverige-
Geologiska Undersöknings arkiv.