De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

420 III. DE SÄBSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. dagen åstadkoms att schakthuset måste nedrifvas. — Ar 1892 nedrasade taket i en del af grufvan, så att en trattformig fördjupning vid jordytan uppstod, hvarvid vatten med- förande jord och stenar flöt ned i arbetsrummen men likväl snart kunde medelst tra- fördämningar afspärras. Ventilationen. Grufvattnet. Vid brytning af Jean Molins Möts från schaktet med samma namn måste under sommarmånaderna en fyr underhållas vid schaktbottnen för att få ventilationen i gång. Luften gick ned genom schaktets pumpafdelning och uPP.genom uppfordringsafdelningen. I den del af »Ofre grufvan», som brôts från schaktet N:o II, var däremot luftväxlingen ganska god. I »Undre grufvan», då denna åren 1876—1878 bröts från sistnämnda schakt, var enligt uppgift luften stundom så dålig, att gruflamporna knappast formådde brinna, hufvud- sakligen vid lugnt våder och innan det lilla luftschaktet i norr år 1877 blef öppnadt.1 Då eldades med kol på en rist vid bottnen. Schaktet N:o 11 tjenstgjorde tidtals för ventilation och uppfordring samtidigt, tidtals blott för ventilation. — Inom schaktet Trolles brytningsområde befanns luftväxlingen ganska otillfredsställande, innan genomslag till det äldre schaktområdet åstadkoms. Så länge endast «Öfre grufvam bearbetades, gick allt grufvattnet, äfven det från schaktet N:o II, ned till Jean Molins schakt och pumpades upp dår, men sedan arbetena år 1876 förlagts till nedre grufvans etage skedde vattenuppfordringen en tid vid båda schakten, i N:o II 8 timmar och i »Jean Molin» 16 à 18 timmar i dygnet. Vatten- kvantiteten var ganska obetydlig, år 1877 omkring 200 liter i minuten; tjugu år se- nare uppgick den, enligt Bergmästarerelationerna för 1895, 1898 och 1899, till 350 à 450 liter per minut. Så snart schaktet frolle år 1901 var fardigt och arbetena kunde förläggas dit, stannades pumpverket i »Jean Molin», hvarefter därvarande arbetsrum småningom blefvo vattenfyllda. Någon olägenhet häraf för schaktet Trolle förmärktes dock ej. Men sedan arbetena i »Trolles» fält alltmera närmade sig Jean Molins arbetsrum och en samman- bindningsort mellan båda schakten måste för ventilationens skull åstadkommas, hvarigenom faran for en öfversvämning i det forrå schaktet från det i Jean Molins schakt samlade grufvattnet ôkades, företogs jämlikt Bergmästarens àlâggande länspumpning under tiden augusti 1903 till våren 1904. Vattentilloppet i schaktet Trolle var fore sammanbind- ningen med Jean Molins arbetsrum c:a 800 liter per minut men ökades därefter till c:a 1,300 liter. Antal arbetare, arbetseffekt m. m. Arbetsstyrkan vid Stabbarp har aldrig varit synnerligen stor. Ar 1876, sedan tegelfabriken kommit i gång, var anfalet arbetare vid verket forutom 4 förmän något öfver 120 man, däraf för grufarbetet 30 och i tegelverket 55. Sagda arbetareantal har sedermera med ganska små variationer varit det normala, dock med någon ôkning från början af 1900-talet hvad beträffar de vid grufverksamheten an- ställda, såsom af följande tabell synes. 1 Detta afslutades ofvan jord af en upptill öppen, fyrkantig kringbyggnad.