De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
STABBARP: UPPFORDRING, FÖR8ÄLJNING, FÖRBRUKNING.
421
1901. 1902. 1903. 1904.
Kolhuggare 17 20 26 27
Gamsare (Mottagare) 2 3 3 4
Maskinister och cltlare 4 4 5 7
Dagsverkare i grufvan . 5 5 5
» ofvan jord 2 1 2
Smeder 2 2 2
Forman 1 1 1 1
Summa 30 30 44 48
Arbetseffekten, d. v. s. den kvantitet stenkol och leror, som i medehal per
kolhuggare och dag brutits, angifves i foljande tabell efter uppgifter i Bergmåstare-
relationerna.
År. Schakt Effekt i hektoliter, per man och dag Per man och dag utbrutet område. kvm.
Kol. Lera. Summa.
1896 Nya undre grufvans lager (schaktet Jean Molin) . . 0,29 17,31 17,60 1,02
1897 » 0.30 16,19 16,49 1,02
1898 > 0,28 14,11 14,39 0,97
1902 Nya undre grufvans lager (schakiet Trolle) . . . 0,38 12,43 12,81 0,92
1903 > » » ... 0,34 10,68 11,02 0,76
1904 > » » ... 0,35 11,03 11,38 0,75
Medelförtjänsten per skift om 8 timmar utgjorde år 1904, sista året grufvan
bearbetades, før kolhuggare kr. 3,43, för dagsverkare i grufvan kr. 2,25 och for dags-
verkare ofvan jord kr. 2,oo.
Stenkolens och lerbrytningens årliga storlek vid Stabbarp alltifrån grufvans
anlaggningsår 1867 till och med 1904, då det underjordiska arbetet dår nedlades, an-
gifves, uttryckt i ton, å tabellen e i bilagan A. I samma tabell angifves äfven den där-
efter pågående brytningen i dagbrott t. o. m. 1910. A tafl. 12 i atlasen finnes dessutom
den ifrågavarande årsproduktionen grafiskt framstillld i samband med liknande för
ôfriga skånska kolgrufvor, och denna framstållning visar tydligt, hvilken ytterst obetydlig
roll i synnerhet koluppfordringen vid Stabbarp spelat. En sammanstallning af samtliga
grufvors kol- och leruppfordring åren 1900, 1905 och 1910 ar intagen å sid. 138 i
texten.
Uppfordringen vid Stabbarp under grufvans sista verksamhetsår, 1904, utgjordes af
209 ton stenkol och 11,273 ton eldfast lera, hvarjåmte 259 ton klinkerlera erhöllos ur
dagbrott. Under grufvans hela verksamhetstid t. o. m. 1910 hafva vunnits 8,067 ton sten-
kol, 176,487 ton eldfast lera och (i dagbrott) 6,348 ton klinkerlera.