De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

422 III. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCII FALTEN. Följande ur Bergmästa rereiationerna sammanställda tabell angifver für några ar un- der de senaste årtiondena dels de dâ vunna kvantiteterna kol och lera, dels den därvid utbrutna arealens storlek, dels också huru mycket kol ock lera, som erhållits per kvadratmeter. År. S c li a k t. Utbruten areal kol- flöts och lerlager, kvin. Brytningskvantitct hektoliter. Brytningskvantitct per kvin flöts, hektoliter. Kol. Lera. Summa. Kol. Lera. Summa. 1896 . Nya undre grufvans lager(schaktet Jean Molin) 4,426 1,272 75,378 76,650 0,29 17,03 17,32 1897 .... > » > 4,905 1,441 77,856 79,297 0,29 15,87 16,1 « 1898 .... » » » 3,852 1,110 54,902 56,012 0,29 14,25 14,54 1902 .... Nya undre grufvans lager (schaktet Trolle) 3,120 1,295 42,390 43,685 0,42 13,59 14,01 1903 .... » » > 5,503 2,445 77,475 79,920 0,44 14,08 14,52 1904 .... >>> 5,627 2,610 82,283 84,893 0,46 14,62 15,08 A tafl. 7 i atlasen angifves grafiskt den relativa storleken hos de skånska kol- grufvornas underjordiska utbrytningsområden vid slutet af år 1907. Försäljning och egen förbrukning af stenkol och lera. Från Stabbarp har egentligen ingen försäljning af stenkol kunnat åga rum, emedan den vid grufbrytningen erhållna kvantiteten varit så obetydling, att den ej ens tackt verkets eget behof af brånsle for tegelfabrik och maskiner. Kol har till och med fått anskaffas från andra grufvor, exempelvis Höganäs. Såsom en egendomlighet må emellertid omnämnas, att år 1868, första året efter grufvans anlåggning, omkring 9,000 hektoliter stenkol levererades till statens och enskilda jårnvågar. Och torde detta varit första gangen som skånska stenkol forsålts för användande vid de svenska järnvägarna. Eldfast lera, såvål omald och mald rå lera som mald, brand, har under grufvans hela verksamhetstid utgjort foremål för försäljning dock i mindre kvantiteter an hvartill hvar och en af de ofriga grufvornas försäljning uppgått. År 1900 forsåldes 2,248 ton, vårda 8,751 kronor. Bland afsättningsorter för malda leror redan i början af 1880-talet må nämnas Stettin och Köpenhamn. Lerorna och tegeltillverkningen. De vid Stabbarp i samband med kolflötserna samt under dessa förekommande lerlagren, nåstan alla innehållande lera af eldfast be- skafienhet, hafva vid grufvan belagts med nummer från N:o 1, det ofversta lerlagret, till och med N:o 20. Af dem åro lerorna N:o 1—3 belågna nårmast ofvanpå John Erics- sons flöts, N:o 4—6 nårmast under densamma (se fig. 279 å sid. 415). Leran N:o 6 hvilar dels omedelbart på Jean Molins flöts, dels år den skild dårifrån af ett sandstens- lager. Nårmast under Jean Molins flöts ligga vid och norr om schaktet N:o II lerorna N:o 7 och 8 (se fig. 280 och 281, sid. 415), men vid schaktet Jean Molin intages deras plats af N:o 9, en grå, växtförande skifferlera eller skiffer. Vid brytningen