De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
428
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN.
Lagerföljden under bottnen af schaktet Jean Molin.
(Lagerföljden i själfva schaktet är angifven å sid. 412—413.)
Djup under
jordytan.
Bottnen i schaktet, hvarifrån borrningen gjordes.............................................39,11 m.
Rät-lias Lera, hvit.................................................................................2.67 m.
Sandsten, hård.......................................................................................045 »
och..................................................................................................».................................................................................................lös, nästan som flytsand.........................................................................1,78 »
»....................................................................................................mycket hård.........................................................................................0,30 »
»....................................................................................................kolblandad..........................................................................................0,06»
mjigen...............................................................................................»..............................................................................................lös, vattenförande............................................................................5,oo»
Lera, mörk, seg ..........................................................................................................................................................................1,49 »...............................................................................50,86»
keuper: Sandsten, hvit, lös, vattenförande (Borrprofvet nästan endast kvartssand, fräser
något för syra). Tillhör möjligen keuper ............................................................4,01 »
»....................................................................................................mycket hård och tat.................................................................................0,89.............................................................................»
»....................................................................................................lös (Borrprofvet Fräser.............................................................................för syra.)...................................................................0,74...............................................................»
»....................................................................................................med gröfre kvartskorn...............................................................................(D:o d:o.).....................................................................0,30.................................................................» 56,80 »
Skifferlera, gråblå (Borrprofvet fräser för syra.) Möjligen börjar siluren här. 4,16 »
Sandsten med tunna, mörka skifferlager (Borrprofvet fräser för syra.) . . . 0,89 »
» mera skifferartad, mörk (D:o d:o.) .... • 1,49 »
Lera, Ijus, fet (Borrprofvet fräser ej för syra.) 0,59 » 63,93 »
Undersilur: Skiffer, öfverst Ijusblå, nedre delen svart (Den ljusa fräser för syra.).
Troligen börjar siluren här........................................................................0,59 »
Lera (eller skiffer), Ijusblågrå (Fräser ej för syra.)..........................................................................................0,45.........................................»
Skiffer, svart ........................................................................................................................................................................0,45................................................................................»
Lera eller skiffer, svartbrun......................................................................0,59..................................................................»
Skiffer, svart.....................................................................................2,52.................................................................................»
Lera, blå, fet, seg................................................................................0,59............................................................................»
Sandsten, hård, finkornig..........................................................................015.......................................................................»
Lera eller skiffer, blå, hård......................................................................193...................................................................»
Skiffer, blå, hård.................................................................................2,23.............................................................................»............................................................................73,43»
Sandsten, finkornig, hvit, mycket hård..............................................1,31 »
» gröfre............................................................................0,33»
» skifferartad......................................................................0,30 » 75,37»
Skiffer, svart, hård, delvis med tunna, sandiga skikt och med insprängd svafvelkis 1,93 »
» Ijus, kalkhaltig (Borrprofvet visar grå, lös lerskiffer med glimmerfjäll.) 0,83 »
» svart och hvit (Det hvita är troligen kalktpatsådror.) 0,45 »
Sandsten, hård 0,15 »
Skiffer, svart, hård samt hvit i tunna lager (Det hvita ar troligen kalkspatsådror.) 0,59 »
Sandsten, lös 0,45 » 79,77»
Lerskiffer, Ijusgrà, kalkhaltig och lös, med ett par tunna, mörka lager . . . 2,58 »
Skiffer, mörk, med kalkspatsådror 2,05 »
Lerskiffer, grå, kalkhaltig, med tunna, svarta, hårda lager (Ett prof är grå,
lös, lerskiffer med ljusa glimmerfjäll) 1,34 »
» grå, talkig, här och där växlande med svart (Häri Ortltis argentea.)1 7,84 » 93,58 »
»Kvartssand med svart skiffer» (Troligen någon hård sandig skiffer.) .... 4,01 » 97,59»
Skiffer eller skifferlera, mörk ....................................................2,97 » 100,56»
1 I borrprof från dessa lager vid 86—92 meters djup under jordytan hafva träffats forsteningar, som
visa, att de tämligen säkert tillhöra Undersilurens chasmops-zon (Se A. G. Nathorst; »Beskrifning till kart-
bladet Trolleholm», S. G. U. Ser. Aa, N:o 87, sid. 24 och 25. Sthlm 1885.