De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BOSARP: DROTTNING LOVISAS DAGORTER. 431 Utfrakten af de brutna stenkolen har alltid kunnat forsiggå utan några sårskilda anordningar utom vid den dagort, som år belägen väster om Kalmarmölledammens norra ända jämte ett par åndå sydligare. Höjdförhällandet mellan flötsen och dammens vatten- nivå har nåmligen hår nödvändiggjort att, såsom hg. 285 angifver, dagorten fått borja ett stycke ofvanför flötsens utgående och dårifrån drifvas med lutning nedåt tills flötsen Fig. 285. Dagorten väster om norra andan af dammen vid Kalmarmöllan, Bosarp. Vertikalskärning. j = jordbetäckning; s = sandsten; k = kolflötsen; Z = lera. träffats, hvarför kolvagnarna hår måste medelst handvind dragas upp till ortgiman. Vid besölc hår sommaren 1878 kunde i dagortens mynning och långre in iakttagas den a= Sandsten, täml. grofkornig, något brunaktig och med kaolinartade korn, delvis tunn- skifvig; mäktighet omkring 2 m. b = Lager och körtlar af lerjärnsten, invändigt gråa; mäktighet 6—15 cm. Emellan dem sandsten, delvis hvit. Hela maktigheten 1,78—2,38 m. c = Grå eller svart skiffer, sandig, ej båda samtidigt; den svarta ar vanligen ej mera an 6 å 9 cm. mäktig, den gråa 15—21 cm. Häri forekomma fossila växter. d = Flötsens kollaaer (kol N:o 1 och N:o 2), 15-21 cm. e = > kolflislager (kol N:o 3), 6—9 cm. f = Lera, morkgrå, tämligen lätt sönderfallande, 24—30 cm. Häri äro plattryckta, helt för- kolade trädstammar funna, c:a 30 cm. lânga. f'= Lera, morkgrå, hårdare och tätare an f. g = Ett 3—9 cm. maktigt lager grå, sandig, hård skifferlera, stundom också hvit, kaolinartad, affärgande sandsten. Lagret saknas stundom alldeles. Fig. 286. Vägg vid mynningen i en af Drottning Lovisas dagorter vid Bosarp, i västra dalsluttningen, väster om norra andan af dammen vid Kalmarmöllan. lagerfôljd, som framstålles å fig. 286. Den hår och i ôfriga dagorter brutna kolflötsen motsvarar Billesholms och Bjufs ofre flots (flots A). Att åfven en undre stenkolsflöts (flots B) fanns utvecklad inom fåltet, visade sig vid afsånkandet (1883) af ett litet schakt på dalbottnen strax sôder om den nordligaste dagorten i våstra dalsidan. Här träffades nåmligen på 6 meters djup under dagen denna nedre flöts,1 som emellertid befanns icke 1 Flötsen A var här bortdenuderad.