De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

432 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII KÄLTEN. vara brytvärd, hvarför schaktet sedermera blef igenfylldt. Dess löge är angifvet på grufkartan tafl. 11 i atlasen. Når den genoin dagortsarbete i Drottning Lovisas dagorter bedrifna kolbryt- ningen år 1888 upphörde, kanske hufvudsakligen därför alt de hårifrån åtkomliga eller Fig. 287. Vertikalsektion genom ofre flötsen i Bosarps schakts norra schakt- ort. Skala ’/a>. Efter flötsprofil i Gruf- kartekontoret, Stockholm. brytvårda delarna af fåltet voro utbrutna, hade någon upprnåtning ocli kartlåggning af grufvan ej utförts, och einedan orter och arbetsrum snart noff blefvo otillo'åno;- liga i följd af ras och vattnets ökning, kunde någon sådan ej heller senare ske inom denna den åldre delen af grufvan.1 Grufarbetet forlades nu till våstra delen af fältet, ditåt lagren, såsom förut nåmnts, luta. Längst åt väster af- sånktes ctt schakt, Bosarps schakt, som på 17 meters djup under jordytan träffade och genomgick samma fiots (flots A), som förut bearbetats i dagorterna. Denna flöts brôts nu hår i nara 10 år till 1898, då schaktet omtim- rades, forsågs med ny uppfordringslafve och fördjupades till den 7 à 8 meter djupare belågna nedre kolflotsen (flöts B), hvilken dårefter, jåmte underliggande eldfasta lera, sedermera nåstan uteslutande tillgodogjordes;2 den ofre uppgafs då vara helt och hållet utbruten. En ver- tikalskårning genom lagren i det fördjupade schaktet, skalan 1:400, år framstålld å tafl. 14 i atlasen. Sand- sten synes vara rådande såvål ofvanför den öfre flotsen som emellan denna och den nedre. Hår som vid flertalet ôfriga skånska kolgrufvor utgöres den nedre kolflotsen af olika lager stenkol och svart kolhaltig skiffer med våxlande anordning och måktighet, såsom synes af vidstående vertikalskårningar genom flotsen inom olika delar af det från Bosarps schakt brutna området. Bosarps schakt var inredt for såvål uppfordring som pumpning. 3 For ventilationen tjänstgjorde detsamma som s. k. uppschakt; den friska luften ingick till arbetsrummen genom drottning Lovisas dagorter, till hvilka var genomslag. Hvad arbetsrummen i nedre flotsen betråffar, uppgifves luftvåxlingen hafva varit god, tack vare det blindschakt, som finnes mellan öfre och nedre flotsen. Yattentilloppet i schaktet har, sedan åfven den nedre flötsen börjat brytas, i allmånhet hållit sig mellan något mindre an 300 liter per minut och något mera ån 400, hvarvid vanligen större kvantitet kommit på vinterhalfåret, 1 oktober—1 april, ån på sommarhalfåret. Brytningssåttet vid arbetena i såvål öfre som nedre flötsen från Bosarps schakt var pelarbrytning med mot schaktet tillbakagående renbrytning af de i allmånhet 10 meter 1 Sedan emellertid Grosshandlaren John Millar, Göteborg, blifvit innehafvare af Bosarps grufvas utmål och kolbrytning från det vid samma tid anlagda schaktet någon tid pågått, blef ordentlig grufkarta upprättad på grund af mätningar först af Ingeniör R. F. Lindblad, till 1891, och efter honom af Ingeniör M. Svanberg. 2 Ungefär samtidigt blefvo också rälvägar för första gången utlagda i denna grufva; förut hade gruf- vagnarna framslåpats på enkla brader (Bergmästarerelationen för 1899). 3 Uppfordringsmaskinen hade 10 hastkrafter, pumpmaskinen 8. Grufvagnarna rymde 2,5 hl.