De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BOSARP: FLÖTSERNA, BRYTNINGSSÂTTÉT M. M. 433 breda pelarna jämte igensåttning. Orterna togos 1,2 à 1,8 meter breda och voro sårskildt i öfre flotsen inycket låga, omkring 0,6—1 meter; och då taket består af sandsten men sulan af lerskiffer eller lera, minskas för öfrigt orthôjden ganska hastigt genom den af trycket uppressade bottenleran (Bergmåstarerelationen för 1897). Genom en ungefår 210 meter nordost om schaktet från nedre flotsen drifven broms- ort upp med den i atlasen, utbrutna Pig. 288. mot den ôfre blef denna år 1906 bruten samtidigt nedre. A grufkartan ôfver Bosarps grufva, tafl. 11 åro de från schaktet i såvål ôfre som nedre flotsen områdena med sina hufvud- och andra orter jåmte nivåkurvor angifna. Den ofre kolfiotsens måktighet var i södra delen af det från schaktet brutna området 30 centimeter, nåmligen 20 cm. kol N:o 1 med underliggande 10 cm. »flis» eller kol N:o 3, men i norra delen endast 18 cm. (Bergmåstarerela- tionen för 1895). Nedre flotsen tyckes åfven i afseende på måktighet variera inom olika delar af det utbrutna schaktområ- det. I Bergmåstarerelationen för 1899 uppgifves t. ex. måktig- Fig. 290. Fig. 291. Fig. 288—291. Vertikalsektioner genom nedre flotsen (ilôts B) inom olika delar af Bosarps grufva. Skala Vm. Efter respektive flötsprofller XXVI, VI, XXXIII och XXXII i Grufkartekontoret. Fig. 288. Inom ostligaste delen af det från schaktet utbrutna området. Fig. 289. Nara vid schaktet. Pig. 290. Längst i norr inom det utbrutna området. Pig. 291. Längst i soder » » » » heten vara 48 cm., hvaraf 27 à 30 cm. kol N:o 1 samt 12 à 14 cm. »flis» och 3 à 5 cm. »berg», men relationen för 1904 angifver måktigheten dår brytningen sistnämnda år för- siggått vara 75 cm., dåraf 35 cm. kol N:o 1, resten kol N:o 2 och »svartberg» (svart kol- haltig skiffer), hvarjåmte bergarten i taket då utgjordes icke af sandsten utan af lera, 1 meter 05-112670. S. G. U. Sei-, Ca, N:o 6.