De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
440
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN.
Enligt uppgifter, erhållna vid besök på platsen åren 1866 och 1871, hafva i schakten
de lager genomgåtts, som hår nedan angifvas:
Tinkarps schakt N:o 1 och Pålsjo schakt Nto 2: Djup under . jordytan. Kvartara jordlager 1,49 m. Skifferlera 8,91 » Stenkolsrand 0,09 » Mörk lera 0,74 » Svart, kolhaltig skiffer 0,89 » 12,12 m. Stenkol 0,22 »
Borrning i 1 »Pålsjo N:o 2».j Ljusgrå lera 1 3,56 » Skifferlera 6,53 » Sandsten (»Slipsandsten» enl. uppgift) 1,78 » 24,21 »
Pålsjo schakt Nto 1: Kvartära jordlager 1,78 m Skifferlera, grå 4,45 » Svart, kolhaltig skiffer 0,15 » 6,38 m. Stenkol 0,30 » Svart eldfast lera 0,36 » Sandsten, lös 0,09 » 7,13 » » hvit, hård
Schaktet Kristian: Kvartära jordlager 2,38 m Skifferlera 5,os » Svart, kolhaltig skiffer 0,15 » 7,58 » Stenkol 0,30 » Eldfast lera 0,45 » Skifferlera 0,30 » Sandsten 4,75 »
Borrning från 1 schaktets botten.) Skifferlera 14,85 » Lera med en tunn kolrand 1.19 » Sandsten 4,16 » 33,58 m. Stenkolsflöts2 0,3o » 33,88 » Sandsten
À tafl. 14 i atlasen år lagerföljden i schakten Pålsjo N:o 2 och Kristian angifven
medelst schaktproliler i skalan 1 : 400. I de båda nårliggande schakten Piltack och Gustaf
var lagerföljden densamma som i Kristian.
Vid »Helsingborgs stenkolsverk» brôtos såvål stenkol som eldfast lera. Brytnings-
kvantiteten var emellertid mycket obetydlig och uppgick for hela den tid af tio år, som
erufarbete hår ågde rum, till endast 10,030 ton stenkol och 1,601 ton lera. Största års-
kvantiteten stenkol, omkring 2,800 ton, uppfordrades under hvartdera året 1869 och 1870,
då schakten Piltack och Kristian bearbetades (se tabellen e i Bilaga A samt den grafiska
framstållningen å tafl. 12 i atlasen). Den under kolflötsen liggande eldfasta leran brôts
och uppfordrades hufvudsakligen for att erhålla nödigt utrymme i arbetsrummen. En
1 Samma som högt uppe i Pålsjo slipstensbrott (lagret f å fig. 292).
2 Donna flöts genomborrades under en natt, och uppgiften om dess mäktighet liirer enligt arbetsfolkets
utsago vara osaker.