De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HELSINGBORGSTRAKTEN: LAGERBYQGNADEN. 443 östra sida hade däremot en något ôster om schabtet Kristian befintlig forkastning. — Något söder och sydvest oin de ifrågavarande schabten hafva lagren höjt sig så mycket, att den i grufvan bearbetade flötsen här ligger endast 2*/2 m. under jordytan. At motsatta hallet, ungefår 400 m. norr om Kristians schabt, är samtna flöts i ett dör nedslaget borr- hål träffad först vid 28 meters djup. — Uti tvenne 20 à 25 m. djupa borrhål några meter från den branta afsatsen väster om schabten (se kartan) träffades enligt uppgift inga kol; troligen år flötsen nedsånkt genom någon emellan branten och schakten i fråga befintlig forbastning; omôjligt år docb icke, att flötsen stiger åt detta håll och utgår i dagen innan branten nås. — I det lilla obetydliga, år 1866 afsankta schaktet uppe på platan norr om cichoriefabriken ôster om Tågaborg låg samma kolflöts, som bröts i »Kristian», endast 4 meter under markens yta, men i det 33 m. djupa borrhålet midt emellan dessa båda schabt träffades endast en 5 cm. tjock bolrand vid 29 m. djup, enligt hvad borrjournalen uppgifver, och enligt samma bålla var lagerföljden i borrhålet ganska olik den i schaktet Kristian. Oregelbundenheter betråffande kolens och de ôfriga lagrens låge synas sålunda vara en ytterst vanlig företeelse i dessa trakter, och det år mycket sannolikt, att en hel mängd förskjutningar och rubbningar i vertikal led ågt rum i när- heten af och något ôster om den från Kulla Gunnarstorp i norr forbi östra sidan af Helsingborg i söder fortlöpande branta landafsatsen i följd af flera eller färre med denna parallella förkastningar och andra med afvikande riktning. — Såsom exempel på ofvannämnda oregelbundenheter må framhållas att i det lilla blott 10 m. djupa schaktet vid stranden c:a 180 in. söder om Pâlsjô schakt N:o 1 (se kartan) en omkring 40 cm. mäktig kolflöts uppgifves hafva forekommit, men alls intet kol träffats i ett 21 m. djupt borrhål knappt 200 meter längre i söder, nära landsvågen, hvaremot vid borrning ytter- ligare något söder ut, vid Hamiltonhouse, den i schaktet Palsjö N:o 1 brutna flötsen be- fanns forekomma vid icke fullt 5 meters djup under jordytan. I kusttrakten mellan PålsjO i söder och Kulla Gunnarstorp i norr aro den kolförande formationens lager blottade dels i stenbrott, dels i låga hållar vid stranden, dels i den hår framstrykande landafsatsen. Palsjö slipstensbrott, beläget NV om gården, år i geologiskt afseende ganska upplysande. Vid besök hårstådes sommaren 1878 afteck- nades den profil, som fig. 292 å följande sida angifver. Bergarten i lagren b, c och d, del- vis också i f, år längs såvål lodräta förklyftningssprickor som skiktfogar genom oxidation rostgult fårgad till en bredd af 5 à 10 cm., hvarvid oxidationsskorpan år skarpast och kraftigast utbildad just vid grånsen mot de oangripna delarna af bergarten. — Den ofvan- på den Ijusgråa leran (f å profilen) ursprungligen liggande kolflötsen har hår i forna tider blifvit till stor del utbruten, enligt hvad vid stenbrottsarbetet iakttagits, i det att gamla orter med förstämplingar 1 och kvarlämnade pelare antråffats. Ofverst i brottets vågg (fig. 292) syntes låmningar efter två sådana pelare, och långre ned på landafsatsens slutt- ning tycktes delar af ett par dylika hafva nedrasat. I de gamla ortarbetena från 1600- talet och senare, som vid sandstensbrytningen påtråffats, har stenkolslagret och den ofvan- liggande skifferleran brutits, icke den under kolen liggande gråa, liusa leran. Denna 1 Enligt uppgift af en gammal stenhuggare, som i 40 år arbetat har vid Palsjö, hafva dessa förstämp- lingar (grufstöttor) befunnits bestå af bjork. I de gamla grufrummen från 1600-talet vid Tinkarp lära däremot de i leran intryckta och väl bibehållna ändarna af där använda grufstöttor befunnits utgöras af gran.