De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

450 III. PE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. Södra Storgatan) åro två c:a 1,5 m. höga och 1 m. Fig. 298. Skarning i södra sidan af Slottsgatan, soder om Kärnan i Helsingborg. 1878., a Finkornig, hvit sandsten, lös; synlig mäktighet 3,5—4,5 m. b Sandig, skifvig skifferlera (växling mellan sandstens- och lerskikt) 30 cm. c Sandig skifferlera, något liknande b. Synlig mäktighet 30 cm. d Kolsvärta eller kolblandad svart lera, ej olik lagret j? vid Hälsan; 3—4l/i cm. e Grå lera eller skifferlera: synlig mäktighet 15 cm. j Jordbetäckning. kålla. ■— I den lösare, hvita sandstenen hår (vid apoteket i hörnet mellan Slottsgatan och ida dagorter sedan lång tid in- drifna, den ena nästan rakt i öster och enligt uppgift 30 m. läng, den andra, gående i sydlig rikt- ning, kanske lika längt, vid be- söket 1878 alldeles igentäppt i sin åt Slottsgatan utmynnande öppning. Angående åndamålet med dessa dagorter kunde ingen upplysning erhållas. Någon kol- flöts syntes ej. Långre soder ut, vid egen- domen N.-o 45 Södra Storgatan, norr om Stadsparken (Krookska planteringen), finnas likaledes gamla underjordiska gångar uthuggna. Rörande dessa må från anteckningarna vid besök på platsen sommaren 1878 följande hår meddelas: Genom en dagöppning vid foten af landafsatsen inkommer man i en 1,3—1,5 m. hög och nagot mera an 1 m. bred, i nordlig eller nordvästlig riktning uti sandsten och skiffer eller skifferlera drifven ort, som kan följas ungefar 60 meter eller mera innan den upphör. Från ortens östra sida utgrena sig tvenne sidoorter; den ena börjar vid pass ett tiotal meter från dagöppningen och utvidgar sig ett stycke inåt till ett ganska vid- sträckt och närmelsevis 4 à 5 m. högt rum, hvilket dock knappast var tillgängligt pa grund at en massa under årens lopp från taket nedrasade sandstens- och skifferstycken, som till stor del uppfyllde ingången. Den andra sidoorten börjar längre in i berget och tycktes vara af icke obetydlig langd. Visserligen visade det sig nästan omöjligt att utan forutgående bortskaffning af de nedrasade skiffer- och lerhögarna framtränga längre än ett 60- eller 70-tal meter däri, men vid belysning från medförda lampor kunde dock iakttagas, att den sträcker sig åtskilligt längre in i berget. Förstämplingar af timmer och bräder äro anbragta för takets uppbärande, men dessa förskrifva sig från en tid mycket yngre än själfva ortens anlaggning. Hvarken bland de i dagen utgående sandstens- och skifferlagren eller i de genomsökta orternas vaggar kunde ringaste spar af nagon sten- kolsrand upptäckas, och det synes därför troligt, att har icke foreligger något gammalt arbete för stenkols vinnande. En stundom framställd formodan att gångarna skulle på underjordisk vag hafva stått i forbindelse med Kärnan torde icke hafva någon sannolikhet för sig. Sidoorten N:o 2, hvilken synes vara den längst drifna, sträcker sig i ostlig riktning, således rakt motsatt det håll, hvaråt Kärnan är belägen. Tankbart vore att gångarna med sina utvidgningar anlagts i ândamâl att tjäna som forvaringsrum för dyrbarheter m. m. vid krigs- tillfällen. Att uttala något omdörne om de ifrågavarande ortarbetenas ursprungliga ândamâl torde emellertid alltid vara förenadt med stora vanskligheter. I gamla räkenskapsböcker rörande Grefve E. Ruuth’s fabriksanläggningar i Helsingborg aren 1800 1814, nämnes om sprängning i Källarorten, om ortsulans upphuggning, om ortbeting i Vattuorten m. m., hvarigenom man föranledes undra, huruvida uttrycken afse de nyssnämnda ortarbetena norr om Stadsparken. Vid de sprängningar i platåbranten, som verkstålldes åren 1907 eller 1908 för an- bringande af en elevator från Stora torget upp till »Terrassen» å platan vid Kärnan, iakttogs att berggrunden vid och något ôfver torgets nivå utgjordes af en synnerligen karakteristiskt utvecklad, tydligt strimmig skifferlera, i tvärbrott framteende en oupp- hörligen upprepad växling af linsforinigt utkilande, 2—5 min. tjocka lameller eller små skikt af Ijus, finkornig sandstensmassa och mörk lera. Skifferlera är för ôfrigt blottad