ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
458 IH. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. så små saltlager iakttagits ocli icke ens någon salthalt hos vattnet, hvadan således de båda hår anförda borrningarna i Helsingborg skulle vara de forstå, vid hvilka hos oss salthaltigt vatten konstaterats uppströmma från triaslagren. 1 Af stort intresse år att ur borrhålen vid såvål Fisktorget som Kullagatan brånn- bar gas (kolvåte) uppkom jåmte saltvattnet. Gasutströmningen var riklig i synnerhet vid sistnåmnda plats; når en brinnande tåndsticka fordes intill brunnsbeklädnadsrörets 5 cm. vida mynning, uppHammade en stor, lysande låga, hvilken enligt uppgift fortfor att brinna ett helt dygn, hvarefter den med afsikt slåcktes. Gasutvecklingen hade doek icke upphôrt, ty sedan en rorledning blifvit från borrbrunnen ledd in i bryggerilokalen, påstås att fortfarande utvecklats så mycket gas med vattnet, att den kunde antåndas vid kranens mynning. Vid mitt besök i lokalen en tid därefter försöktes dock förgäfves upp- repandet af detta experiment. Från triasformationens, Keuperns, rôda lera och sandsten hårror också vattnet i Sofiakållan inom området för Hälsans hålsobrunn i Helsingborg. Vid en på tillstyrkan af brunnsintendenten dårstådes, lifmedikus, raed. d:r J. Hafström, företagen borr- ning2 i forgården till brunnsparken påtråffades i triaslagren å 83—84 meters djup under jordytan en vattenådra från hvilken vattnet stiger 2 meter ôfver markens yta och i likhet med vattnet i de båda forut omnåmnda mera ån 10 år åldre borrbrunnarna år salthaltigt, saliniskt. Omedelbart vidtogos anordningar för att utnyttja vattnet såsom bålsovatten, sedan genom analyser dess beskaffenhet och likhet med vålkånda utlåndska saliniska kållor utrönts. Enligt af professorn, grefve K. Å. H. Morner år 1890 utfôrd analys innehåller vattnet på 10,000 delar: Klorkalium, K Cl.......................................0,3170. Klorlitium, Li Cl......................................0,0226. Klornatrium, Na Cl...................................127,6900. Klorammonium, NH4 Cl...................................0,0797. Klormagnesium, Mg Cl2..................................3,6270. Klorkalcium, Ca Cl2................................. 8,4300. Brommagnesium, Mg Br2..................................0,1990. Jodmagnesium, Mg J2....................................O,oo66. Kalciumkarbonat, Ca CO3................................0,6803. Baryumkarbonat, Ba CO8.................................0,1151. Strontiumkarbonat, Sr CO3..............................0,1268. Ferrokarbonat, Fe CO3..................................0,0588. Mangankarbonat, Ma CO3.................................0,0i04. Kiselsyra, Si O2.......................................0,0730. Summa 141,4363. Ej bestämbara spår funnos af koppar, lerjord, fosforsyra och borsyra. Svafvelsyra saknades helt och hållet. Vattnets egentliga vikt var 1,01045. 1 Sedermera har iakttagits, att åfven i en vid Lydinge i Kropps socken utfôrd borruing efter stenkol det från därvarande triaslager koramande vattnet var salt och onjutbart. 2 Utfôrd medelst den Mortensenska borrapparateu genom borrningsentreprenoren Olof Andersson, Vegeholm. Borrhålets diameter var 16 cm. till 73 meters djup, därefter 11 cm. till 90 meters djup, dar borrningen upphörde.