De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
458
IH. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN.
så små saltlager iakttagits ocli icke ens någon salthalt hos vattnet, hvadan således de
båda hår anförda borrningarna i Helsingborg skulle vara de forstå, vid hvilka hos oss
salthaltigt vatten konstaterats uppströmma från triaslagren. 1
Af stort intresse år att ur borrhålen vid såvål Fisktorget som Kullagatan brånn-
bar gas (kolvåte) uppkom jåmte saltvattnet. Gasutströmningen var riklig i synnerhet
vid sistnåmnda plats; når en brinnande tåndsticka fordes intill brunnsbeklädnadsrörets
5 cm. vida mynning, uppHammade en stor, lysande låga, hvilken enligt uppgift fortfor
att brinna ett helt dygn, hvarefter den med afsikt slåcktes. Gasutvecklingen hade doek
icke upphôrt, ty sedan en rorledning blifvit från borrbrunnen ledd in i bryggerilokalen,
påstås att fortfarande utvecklats så mycket gas med vattnet, att den kunde antåndas vid
kranens mynning. Vid mitt besök i lokalen en tid därefter försöktes dock förgäfves upp-
repandet af detta experiment.
Från triasformationens, Keuperns, rôda lera och sandsten hårror också vattnet i
Sofiakållan inom området för Hälsans hålsobrunn i Helsingborg. Vid en på tillstyrkan
af brunnsintendenten dårstådes, lifmedikus, raed. d:r J. Hafström, företagen borr-
ning2 i forgården till brunnsparken påtråffades i triaslagren å 83—84 meters djup under
jordytan en vattenådra från hvilken vattnet stiger 2 meter ôfver markens yta och i
likhet med vattnet i de båda forut omnåmnda mera ån 10 år åldre borrbrunnarna år
salthaltigt, saliniskt. Omedelbart vidtogos anordningar för att utnyttja vattnet såsom
bålsovatten, sedan genom analyser dess beskaffenhet och likhet med vålkånda utlåndska
saliniska kållor utrönts. Enligt af professorn, grefve K. Å. H. Morner år 1890 utfôrd
analys innehåller vattnet på 10,000 delar:
Klorkalium, K Cl.......................................0,3170.
Klorlitium, Li Cl......................................0,0226.
Klornatrium, Na Cl...................................127,6900.
Klorammonium, NH4 Cl...................................0,0797.
Klormagnesium, Mg Cl2..................................3,6270.
Klorkalcium, Ca Cl2................................. 8,4300.
Brommagnesium, Mg Br2..................................0,1990.
Jodmagnesium, Mg J2....................................O,oo66.
Kalciumkarbonat, Ca CO3................................0,6803.
Baryumkarbonat, Ba CO8.................................0,1151.
Strontiumkarbonat, Sr CO3..............................0,1268.
Ferrokarbonat, Fe CO3..................................0,0588.
Mangankarbonat, Ma CO3.................................0,0i04.
Kiselsyra, Si O2.......................................0,0730.
Summa 141,4363.
Ej bestämbara spår funnos af koppar, lerjord, fosforsyra och borsyra.
Svafvelsyra saknades helt och hållet.
Vattnets egentliga vikt var 1,01045.
1 Sedermera har iakttagits, att åfven i en vid Lydinge i Kropps socken utfôrd borruing efter stenkol
det från därvarande triaslager koramande vattnet var salt och onjutbart.
2 Utfôrd medelst den Mortensenska borrapparateu genom borrningsentreprenoren Olof Andersson,
Vegeholm. Borrhålets diameter var 16 cm. till 73 meters djup, därefter 11 cm. till 90 meters djup, dar
borrningen upphörde.