De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

474 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII KÄLTEN. bestämning. Såsom resultat häraf har det synts mig framgå, att den i borrhålet N:o 59 Qvistofta genomgångna lagerserien år följande: Moränlera, stenar och grus jämte inlagrad fin sand, allt merendels kalkhaltigt 27,o m. Grå skifferlera, har och dår innehållande lager af finkornig, Ijus, kalkig sandsten 19,3 » Hard, tät, hvitgra, starkt kalkhaltig sandsten......................................................0,6 » Lerjärnsten.........................................................................................0,3 » Grå, sandstensskiktad skifferlera och niera lerartad sådan ........................................17,2 » Kolhaltig skiffer, nästan svart.....................................................................0,6 » Ljusare grå, sandig skifferlera, hår och dår något kalkhaltig. Möjligen sand- stensskiffer. (Nederst ett tunt lager lerjärnsten.) ..................................19,6 » Kolhaltig skiffer, svart.....................................................................c:a 0,3 » Ljusgrå skifferlera.................................................................................0,6 » Hvit eller hvitgrå, kalkig sandstensskiffer.........................................................0,6 » Ljusgrå och gråhvit, talkig lera eller skifferlera, mestadels ganska starkt kalk- haltig ................................................................................4,8 » Svartgrå skiffer samt hårda sandstensskikt med kollameller..........................0,3 » Gråhvit lera eller skifferlera, kalkig.................................................1,2 » Morkgrå eller svart, fet lera..........................................................3,9 » Svartgrå skiffer och stenkol.....................................................c:a 0,6 » Grå skifferlera; i fiera prof sandstensskikt håri......................................6,6 » Grå skifferlera och hvit sandstensskiffer.............................................13,4 » Kolhaltig skiffer eller svart skifferlera .......................................c:a 0,3 » Svart och svartgrå lera, fet; har glånsande glidytor .................................26,7 » Grå- och rodbrun flåckig lera (liknar prof från lerlager längst nere i Stabbarps grufvas nedersta brutna etage). Utgör màhânda ofvergångslagret mellan Kät och Trias..........................................................................6,5 » Rod triaslera........................................................................2,7 » Grå » 2,4 » Sandsten............................................................................................7,4 » 161,9 m. Såsom af ofvanstående lageruppstållning synes, har icke heller genom den anförda djupa borrningen, som dock nedgått ånda till triaslagren, någon verklig kolförekomst blifvit påvisad. Försök som gjorts, att vid jämförelse emellan de efter borrprotokollen uppråttade djupprofilerna öfver de olika borrhålen finna några motsvarigheter mellan lagren hos fiera eller fårre bland dem, hafva visat sig icke leda till ônskadt resultat. Några sålcra jåm- förelscpunkter for en parallellisering eller för beståmmandet af vissa lagers nivå inom formationsserien i dess helhet, hvarigenom en möjlighet för bedömandet af t. ex. forkast- ningars når- eller frånvaro skulle kunnat vinnas, hafva ej kunnat påvisas. Det forefaller dock sannolikt, att någonstådes mellan Dalschakten och schaktet Carl XV å ena sidan samt borrhålen N:o 59 och N:o 2 å den andra (se fig. 311 å sid. 469) forefinnes en i ungefår NV—SO:lig riktning framstrykande forkastning (eller flera sådana), hvarigenom berg- grunden på sydvåstra sidan, d. v. s. dår borrhålen åro belagna, blifvit nedsånkt i för- hållande till den på forkastningens nordöstra sida, dår schakten befinna sig. Troligen finnas åfven andra fôrkastningar, kanske med mera nordnordvåstlig eller t. o. m. nord— sydlig riktning; de måktiga råt-liaslagren inom våstra delen af Fjerrestads socken, i hvilken