De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

ÎRAKÏERNA INOM VÄLLUFS OCH ERILLESTADS SOCKNAR. 481 Trakterna inom Vällufs och Frillestads socknar. Ingenstades inom dessa trakter, mellan Raus socken i väster och Hesslunda socken i öster, år berggrunden blottad i dagen; endast genom borrningar ar den till en viss grad känd. Inom Vällufs socken blefvo under första hälften af 1870-talet trenne djupa borr- hål medelst diamantborrapparat nedslagna, ett, vanligen kalladt »diamantborrhålet vid Vällufs, ungefar 600 m. nordväst om kyrkan, två, N:o 1 och N:o 2, å Påarps bys agor nordost om kyrkan och på ungefar 300 och 2,000 meters afstand från denna. Borrhåls- platserna aro medelst små rôda punkter utsatta på kartan tafl. 2 i atlasen, och angifvas äfven på den lilla kartskissen fig. 316. Det förstnämnda borrhålet bekostades af herrar Billow och Ekström, de båda andra af ett engelskt bolag eller konsortium, 1 som från nyssnämnda män förvärfvat rättigheten till stenkols eftersôkande och tillgodogôrande inom ett vidsträckt område hår- Fig. 316. Kartskiss angifvande borrhålens rid Välluf och Påarp läge. Skala 1:100,000. stådes. Borrningsarbetet vid de tre borrhålen stod under ledning af engelska ingeniörer, hufvudsakligen A. II. Rowe, och i allmånhet iakttogs en ganska stor hemlighetsfullhet betraffande borrningsresultat m. m. Rorande det Billowska diamantborrhålet vid Välluf, hvilket nedslogs åren 1872—1873 och enligt uppgift var 150 à 180 meter djupt, har intet meddelande be- träffande bergartsbeskaffenhet och lagerfôljd kunnat erhållas. 2 Så år forhållandet afven i fråga om borrhålet N:o 2 Påarp, nedslaget omkring 600 meter norr om Påarps järnvägsstation. Hår stod arbetet i början under öfverinseende af Ingeniören Duffy innan ledningen ôfvertogs af Rowe. lønligt Bergmåstarerelationen för år 1874 hade borrningen detta år nått till 285 meters djup och dragit en kostnad af 43,776 kronor; den fortsattes året dårpå till 294 meters djup. Borrhålet N:o 1 Påarp, vid körvägen några hundra meter nordost om kyrkan, år det enda från hvilket borruppgifter erhållits. Det var 160 meter djupt och genomgick 4 kollager (O,oe, 0,77, 0,18 och 0,30 in. mäktiga) vid respektive c:a 53, 66, 80 och 118 1 Mr Wm Cochrane, Newcastle, och Mr Bainebridge, Sheffield, voro enligt uppgift hufvudintressenter. 2 Borren utgjordes af ett järnrör, i 0,9 meters längder, med 32 nun. inre diameter, och lämnado en borrkärna af 25 min. diameter. 61-112870. S. G. U. Ser. Ca. Mo 6.