De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

498 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN. Och borrprofvens tagande all möjlig noggrannhet iakttagits, har det befunnits synnerligen svårt att afgöra hvarest gransen emellan de kvartara jordslagen och rät-liasformationen rätteligen bor forlaggas, d. v. s. vid hvilket djup de förra sluta och den senare vidtager. Nâgon afgjord skillnad i fråga om hårdhet eller beskaffenhct i ôfrigt har knappast kunnat iakttagas. Sannolikt räcker kvartaren åtminstone ned till c:a 110 meters djup. Diir be- fanns nämligen vidtaga, med en sammanlagd miiktighet af 1 à 1 Va m., ett hårdare lager af sandsten (?) jåmte »sand», som kunde förmodas tillhöra rät-lias, om man an måste känna sig tveksam beträffande de under detsamma genomborrade lagren, huruvida de åro af rät-lias eller kvartår ålder. De utgöras nämligen till omkring 134 meters djup nåstan uteslutande af grå, mestadels kalkhaltig, i flera prof tydligt skiktad lera, hvari gruskorn af kritkalk, flinta, stenkol och kristalliniska bergarter synas. Denna skiktade lera, hvilken måhånda rätteligen bör be- nämnas skifferlera, visade i somliga borrprof, s. k. rôrprof,1 mycken likhet med vanlig kvartår hvarfvig lera, Dess konsistens var ej hårdare ån att borrandet af '/s meter (1 fot) i densamma vanligen försiggick på 10 à 20 minuter. På flera stållen innehåller den verkliga små skikt af kolsmulor, stundom flera efter hvarandra, med en eller ett par centimeters lodrätt mellanrum. Hår och dår forekommer morkgrå till svart lera, i lager om 72 meters måktighet eller mera, t. ex. vid 113, 115, 118 och 131 meters djup. I forening med den svarta leran vid 113 meters djup iakttogs en några centimeter tjock rand af stenkol. Emellan 134 och 149 meters djup år skiktad lera, af ungefår samma beskaffenhet som den ofvanför liggande, ehuru ej kalkhaltig. Hår och dår inne- sluter den, att döma af borrprofven, ånda till centimeterstora fragment af en Ijusgrågul, vittrad sandsten eller lerjårnsten och af en gulhvit, kritkalkliknande urlakad bergart samt flerstådes kolsmulor. Nar borrningen vid 149 meters djup afslutades hade den dragit en kostnad af mellan 5,000 och 6,000 kronor. Då det emellertid vore af vetenskapligt intresse om, genom att ytterligare fortsätta borrningen, någon nårmare upplysning om de geologiska forbållandena på djupet kunde vinnas, sokte och erhöll jag af Kgl. Veten- skapsakademien de till dess förfogande stållda »Letterstedtska medlen for maktpåliggande vetenskapliga under- sökningar», och på grund håraf kunde bomning åter börja den 12 april 1888 från det ifrågavarande borrhålets hotten vid 149 meters djup. Efter en månads borrningsarbete2 nåddes djupet 178 meter (600 fot). Men ej ens intill detta betydliga djup hade någon kolflôts iakttagits, icke heller någon tydlig sandsten, utan hufvudsakligen grå och blågrå, ej kalkhaltig lera, dels sandblandad, dels fetare och seg, jåmte tunnare lager af mork, kolblandad lera vid 161, 165 och 168 meters djup. Emellan 171 och 178 meters djup år lerig, los sandsten (eller möjligen sand), som vid borrningen enligt uppgift tedde sig som flytsand. Mellan 149 och 150 m. uppgifves leran hafva varit sandblandad och innehållit »småsten», och från 158,5 till 160 m. djup såges en sten hafva »gått fore borret». Under förutsättning att de vid borrningen gjorda iakttagelserna och upptagna borrprofven rått tolkats skulle lagcrföljden i det ifrågavarande borrhålet vid Kelliehouse vara: Hvarfvig lera, kalkhaltig (glaciallera) 21,00 m. Sand och grus samt morånlera.................................................21,00 » Morånlera, stenig, starkt kalkhaltig.........................................13,00 » Skiktad lera, sandfri, kalkhaltig............................................2,00 » Kvartår । Sandigt grus.........................................................................0,50 » Skiktad lera, grå, sandfri, kalkhaltig.......................................33,00 » Moränlera, stenig............................................................7,00 » Sand.............................................................................0,50 » Skiktad lera, kalkhaltig.....................................................12,00 » 110,00 m. Sandsten eller skifferlera.......................................................1,00 m. Grå lera, skiktad, i ofre delen delvis kalkhaltig. Utgöres hufvudsakligen af våxlande skikt ytterst fin sand och seg lera. Bor måhånda råttast an- ses som skifferlera. Innehåller vid flera nivåer inom lagerkomplexens öfre och nedre tredjedelar mindre lager af morkgrå och svart lera, mesta- dels kolblandad, nämligen vid 111, 113, 116, 128, 131, 161, 165 och 168 meters djup...........................................................60,00 » »Lerig sand, flytsand» (måhånda lös råt-liassandsten)........................7,00 » 68,00 m. 178,00 m. 1 Rörprof erhållas genom att nedstöta eller nedbeja ett öppet ror i borrhålets bottenlager (om detta utgöres af jämförelsevis mjuk lera eller skifferlera), som därvid inpressas i roret och sedermera kan därur ut- tagas i form af ett cylindriskt prof, visande lagrets naturliga beskaffenhet. 2 Detta verkstålldes af borrningsentreprenören Olof Andersson.