De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

520 V. BORRNINGAR. hastighet. med hvilken vattnet genomströmmar detsamma. De eventuellt större, i forstå hand löshuggna bergartsfragmenten blifva kvarliggande i borrhålet tilis de af borren krossats till efter vattenströmmens transportfôrmâga lämpad storlek. Emellertid har det befunnits möjligt att från borrhålets botten upphämta mera tillförlitliga prof än slamprofven. Alltefter de olika sätt, hvarpå dessa borrprof åstadkommas, kunna de låmp- ligen benåmnas ventilprof, mejselprof och rörprof. — Ventilprof erhållas medelst den med klaffventil försedda s. k. sandpumpen, sedan borrhålet först genom enbart pumpning ren- spolats och borrning dårefter, utan pumpning, pågått ett lämpligt stycke. — Mejselprof Fig. 325. Borrning med s. k. vattenborr. Pennteckning af P. Röding efter en skiss af Forf. 1887. och rörprof kuniia endast erhållas från lager, som bestå af ' mer eller mindre mjukt, i viss mån plastiskt material, t. ex. lera och vissa skifferleror: mejselprofven genom borr- mejselns kringvridande, tryckt mot borrhålets botten, hvarvid i lyckliga fall en liten klump af leran fåster sig på densamma, rörprofven genom att ett alldeles ôppet ror (vanligen själfva borr-röret sedan mejseln frånskrufvats) nedstötes eller nedhejas i botten- lagret, som därvid inpressas i röret och sedermera kan dårur uttagas i form af en kom- pakt cylinder, i genomskärning lika rörets inre diameter. Rörprofven åro verkliga natur- prof och angifva noga lagrets naturliga beskaffenhet, i de fiesta fall så val, att t. ex. en