De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

48 I. ÖFVERSIKT AF SKÅNES GEOLOGISKA LAGERSYSTEM. företogs nämligen år 1881 en djupborrning 1 efter vatten, och därvid nedträngde inan först genoin 54 meter kvartära lager (fin sand och lera) och sedan genoin en grå, i bor- jan finsandig, sedermera nästan sandfri, for borren täraligen hård kritlermärgel, hvil- ken, med i det hela ganska likformig beskaffenhet, ännu fortfor, då borrningen vid 214 m. djup upphörde utan att någon vattentillgång påtraffats. Genom att under mikro- skopet granska borrprofven på innehållet af foraminiferer,2 de enda fossil, som kunna tånkas bevarade hela i profven, har utrönts att foraminiferfaunan i hufvudsak ar den- samma inom hela den genomborrade kritmärgelaflagringen. De mest utmärkande arterna åro, enligt Munthe, Cristellaria rotulata Lam. (fig. 62), Globigerina bulloides d’Orb. (fig. 63), Planorbulina refulgens (Mt.) d’Orb. och Rotalina Soldanii d’Orb. Samtliga åro att anse såsom kritformer, ehuru en del exemplar med hånsyn till det utmärkta bevarings- tillståndet ' anmärkningsvärdt likna kvartära foraminiferer (Muntiie). Den nåmnda fora- miniferfaunan visar en påfallande öfverensstämmelse med faunan i ett prof af Köpinge- sandstenen vid ån SV till V från Svenstorps järnvägsstation, 3 hvaremot borrprofven från Fig. 62. Cristellaria rotulata Lam. (Efter D. Gobs). 10/i. Fig. 63. Globigerina bulloides d’Orb. a framifrån, b från sidan. (Efter A. Gobs). sotss/j. a 400—450 m. djup i en dår i nårheten år 1873 utfôrd djupborrning, 4 hvilka prof petro- grafiskt mycket likna dem från Vonibs tegelbruk, åro ganska fattiga på foraminiferer. 5 Inom de nordligaste delarna af Ystad-Rödmöllaomrädet har berggrunden ingen- stades iakttagits, ej ens vid ganska djupa brunnsgräfningar. Vid forskning därefter som- maren 1871 meddelades mig dock, att vid en gård, (N:o 1 Ellinge) midt emellan Borlunda 1 Utfôrd medelst s. k. vattenborr af N. K. Rygaard. De upptagna borrprofven blefvo välvilligt ôfver- lämnade till Sveriges Geol. Undersôkning, bland hvars samlingar de nu fôrvaras. Det ar på granskningen af dessa prof, som bestämningen af lagerbeskaffenheten grundar sig. — Enligt muntligt meddelande af N. O. Holst hade han hört uppgifvas, att vid ifrågavarande borrning de losa jordlagren i sjålfva verket icke ägde den stora mäktighet, som 1887 anfôrdes i Ser. C, N:o 65, sid. 71, not 3, och som borrprofvens utseende gaf anledning att antaga, innan dessa hade underkastats den sedermera verkstållda mikroskopiska granskningen och annan undersôkning. Se för öfrigt N. O. Holst, »Alnarpsfloden», Ser. C, N:o 237, sid. 26, not. 2. 1911. 2 Granskningen utfôrd af H. Munthe. 8 H. Munthe, »Till kännedomen om foraminiferfaunan i Skånes kritsystem», Geol. Foren. Forhandl. Bd. 18, haft. 1. 1896. 4 Utfôrd med s. k. diamantborr, för sôkande efter stenkol, på bekostnad af herrar C. af Ekström och J. C. Billow. 5 Enligt Munthe träffades i prof från Svenstorpsborrningens djupaste del, omkring 450 m., endast Cristellaria rotulata Lam., i prof från 446 m. Cristellaria rotulata och Rotalina Soldanii; men i ett prof från 397 m. djup kunde ej några foraminiferer upptäckas.