De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
kritformationen: ystad-rödmöllaomrädet.
49
kyrka och Eslöf, således längst, i norr, i en märgelgraf träffats och upptagits flera vagns-
lass stenar af kritkalk. Närmare samma kyrka, vid Kristineberg, har man med en c:a
30 m. djup borrning icke hunnit igenom de kvartära jordlagren.
Icke heller inom den västra delen af det på öfversiktskartan (tafl. 1 i atlasen) angifna
området har berggrundens beskaffenhet kunnat genom omedelbar observation säkert fast-
ställas; de lösa jordaflagringarna tyckas äfven här vara mycket mäktiga. Som bevis här-
på kan anforas tvenne borrningar vid Bellinga (Belinge) gard i Söfvestads socken Ö om
Romeleåsens södra del. De utfördes åren 1877 och 1878 genom Ingeniøren N. IC Ry-
GAARD for vinnande af vattentillgång før gårdens behof och neddrefvos till respektive 67
och 89 m. djup utan att berggrunden nåddes. Att emellertid denna i trakten utgöres
af till kritsystemet hörande lager, finnes all anledning att antaga, ty vid Krageholm
något längre soder ut lärer vid borrning efter vatten hafva träffats en af »snack-
fragment» bestående kalksten, som enligt uppgift af Hennig »kunde vara en senon skal-
gruskalk af Ignabergatypen». En af N. P. Angelin for nära 50 år sedan iakttagen fore-
komst, midt emellan Söfvestads kyrka och Bromma, hvilken han på sin karta 1 beteck-
nat lika med »Ignabergakalksten, kritmärgel m. m.», har vid senare undersökning nå
platsen af d:r K. A. Grönwall år 1907, befunnits icke tillhöra senon-ctagen utan utgöras
af »i fast klyft nära jordytan anstående Limsten (bryozokalk) och Faxekallt (korallkalk)».
Huru stor utbredning dessa till Danien-etagen hörande bergartslager här äga, känner man
dock ej, ty den areal, där de äro åtkomliga nära jordytan, utgör enligt uppgift af Grön-
wall endast några få tunnland.
Vid Kabusa by i södra delen af St. Köpinge socken, ungefär 1 mil ôster om Ystad,
gjordes for sôkande efter stenkol år 1873 två borrningar till respektive 45 och 61 meters
djup, utan att man nådde igenom de lösa jordlagren; 2 men något ôster därom, inom
Ingelstorps socken, träder Köpingesandsten i dagen.
Såsom af den geologiska öfversiktskartan (tafl. 1 i atlasen) synes, sammanhänger det
nu afhandlade kritområdet vid Ystad med Malmôomràdet, hvars bildningar äro yngre
och tillhöra Danien-etagen. Att bestämma hvarest gransen mellan denna etage ocli
Senon här framgår môter emellertid stor svårighet, enär berggrunden vid Ystad och i
narmast omgifvande trakt ingenstädes går i dagen och ej heller alltid nåtts vid de borr-
ningar efter vatten, som där utförfs. De vid borrningarna upphämtade profven hafva
for öfrigt dels icke alltid vederbörligen tillvaratagits, dels ej kunnat på grund af sin be-
skaffenhet säkert bestämmas, hvarfor det i de fiesta fall numera år omôjligt att afgôra
hvad slags kritbergart vid de respektive borrningarna nåtts.
I ett minst 22 m. djupt borrhål vid Ystads garfveri inom stadens södra del tycktes
de fåtaliga borrprof, som till påseende erhållits, visa, att berggrunden där utgöres af Kö-
pingesandsten. Men Moberg, som sett borrprof från andra borrningar vid staden, anser,
att Saltholmskalk med flinta, således Danien, utgör berggrunden vid Ystad. Det är ju
1 »Geologisk öfversiktskarta öfver Skåne», tryekt 1861, men jämte beskrifning utgifven forst år 1877,
efter Angelins död.
2 Borrningen utfördes for herrar Billow och AF Ekström. Borrjournalens uppgift, att i ett af de båda
borrhålen en 15 cm. mäktig »kolflöts» träffats på 25 m. djup, är sannolikt icke tillförlitlig utan beroende på
någon missuppfattning eller felobservation.
7—112670 S. G. U. Ser. Ca, n:r 6.