De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

50 I. ÖFVERSIKT AF SKÅNES GEOLOGISKA LAGERSYSTEM. för öfrigt ganska troligt, att gransen mellan de senona lagren och Danien finnes just i Ystadstrakten. — Rorande vid Ystad utförda brunnsborrningar kunna blott föl- jande ofullståndiga uppgifter rneddelas: a) Borining vid Ystads gasverk, strax norr om staden. Djupet ej angifvet. Kritgrund tråffad. b) Vid Ystads lasarett, norr vid staden. Djupet 21,2 m. Lösa jordlager och möjligen nederst kritgrund. c) Vid Ystads gjuteri, ej langt V om staden. Djupet 24 m. Lösa jordlager enligt tre erhållna borrprof.* d) Vid Öja sockerbruk, nordost om Ystad. Djupet 13 m. Enligt uppgift kritgrund under 10 m. lösa jordlager. e) Vid Öja gård (vid maskinhuset vid logen), i en 5 m. djup brunn. Djupet 53,5 m. Lösa jord- lager enligt 5 borrprof mellan 12 och 43 m. djup. Enligt uppgift skulle kritgrund hafva träffats vid unge- far 50 ra. djup. I nedanstående borrhål har kritgrunden nåtts på följande djup under jordytan: f) g) h) i) Inom Ystad (vid N:o 221 i kvarteret Ubbe) på 14 m. djup. » » (vid N:o 479 i kvarteret Ybes) » 17,8 » » Vid andelsmejeriet i stadens våstra del » 14 » » Omkring 2 km. Ö om staden (vid Tengbergs villa i Sandskogen) ....» 15 » » k) 1) Vid dragonkasernen strax öster om staden » 14 » » Vid Ystads sockerbruk norr om staden » 14 » » m) För stadens räkning utfördes år 1890 strax norr om Ystads sockerbruk af Ingeniören C. Warnhöfer i Greifswald borrningar efter vatten för ifrågasatt vattenledning, och därvid träffades på omkring 21 m. djup den anstående kritgrunden.1 Genom Ingeniören J. G. Richert i Stockholm och Stadsingeniören J. Mattsson i Ystad verkstalldes sedermera dylika borrningar i viistra delen af den stora mossen (Öja-Herrestadsmossen) öster om Ystad. I de sju vastligaste af dessa motte kritgrunden redan på 9,2—15,i m. djup, men i de ôstra och norra nåddes ej berggrunden, ehuru man i fiera af borrhålen nedtrangt ganska djupt, i ett anda till 73,5 meter. Att forandringen i bergytans nivå ar ganska hastig, visas dåraf, att i två blott 250 m. från hvar- andra skilda borrhål (N:o 7 och N:o 12) berggrunden i det forrå träffades på endast 9,6 m. djup men i det senare icke ens nåddes på 55 m. djup. 2 Måhånda framgår mellan dessa båda borrhål fortsättningen af den forkastning, som begrånsar Romeleåsens ôstra sida. Det förtjänar anmärkas, att flinta icke anträffats i de senona lagren inom det nu afhandlade Ystad-Rödmöllas kritområde. Kristianstadsområdet. Den sannolika nuvarande utbredningen af kritsystemets hår förekommande bildningar àskàdliggôres utan vidare forklaring genom den geologiska öfver- siktskartan (tafl. 1 i atlasen). Hårvid år likvål att mårka, att de på kartan angifna grån- serna mot urberget ej öfverallt kunnat så såkert faststållas, att icke jåmkningar blifva behöfliga vid framdeles skeende borrningar eller blottningar af berggrunden. Den af kvartärtidens grus-, sand- och lerbäddar mestadels öfvertäckta kritgrunden år nåmligen på jämförelsevis få stållen tillgånglig för omedelbar iakttagelse, och de för sôkande efter vattentillgångar till densamma nedslagna borrhålen åro ej heller synnerligen många. På 1 I dessa borrningar år det troligen Danien, som anträffats, enligt hvad Deecke (Neues Jahrbuch, 1891. I. sid. 209) omtalar. — K. A. GrÔNWALL erinrar sig också att ungefår år 1891 hafva granskat profven från ett af dessa borrhål och därvid funnit dem utgöras af bryozokalk. 3 Borrningarna a —e samt den vid Ystads garfveri aro utförda år 1876 af Ingeniören N. K. Rygaard, uppgifterna om borrningarna f-—m åro hämtade från N. O. HOLSTS beskrifning till det geologiska kartbladet Ystad.