De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
KRITFORMATIONEN: MALMÖOMRÄDET.
59
Den är bildad af korallfragment och uppträder såsom oregelbundna stockar eller bankar i
kokkolitkalken. — Bryozokalken, hvilken år af olika konsistens, porös eller tat, lös eller hård
och af hvit eller grå, stundom gulaktig farg, förekommer dåremot inom densamma såsom
mera utbredda båddar och i likhet med korallkalken vid olika nivåer. Den år samman-
satt hufvudsakligen af brottstycken af bryozo-kolonier, bland hvilka de smala stamliknande
åro de vanligaste. — Kokkolitkalkens eller Saltholmskalkens underlag utgöres af Skrif-krita.
Profiler genom, kritkalklagren vid Annetorp,
Längdskala 1:1000. Höjdskala 1:500.
Fig. 66. j — Jordbetäckning; k— Kokkolitkalk med flinta
och linsformiga inlagringar af korallkalk; b = Bryozokalk
med flinta och nederst ett lerskikt.
Fig. 67. J = Jordbetäckning; Ic = Kokkolitkalk med flinta;
b = Bryozokalk, öfverst glaukonitfSrande (gl), nederst kon-
glomeratartade lerskikt (prickadt); kl = Korallkalk.
Fig. 68. Parti af flintlager i bryozokalken vid Annetorp. ‘/so- Det svarta är flintkärnor,
det prickade förbindande utlöpare och cementerande mellanmassa.
Vid Annetorp och Limhamn SV om Malmö åro stora stenbrott ôppnade i hufvud-
sakligen kokkolitkalken. hvilken har en storartad anvåndningsåsom råmaterial for cement-
tillverkning vid den nårbelågna cementfabriken
A. Hennig1 gifva en god föreställning om de
olika kritkalkarternas förekomstsätt och låge i
forhållande till hvarandra vid Annetorp. Lagren
vid denna lokal hysa i ganska riklig mångd
tånder af fossila hajarter, å hvilka vidstående
bild visar en liten profkarta.
I norra delen af Malmôomràdet år kokkolit-
kalken blottad i ett åldre kalkbrott vid L. Horstad
i Tofta socken 0 om Landskrona, och i om-
rådets sôdra del har densamma, förutom vid
O. Torp, hvarest den i de norra brotten (NO
om kyrkan) ånnu brytes, varit foremål för till-
godogorande i numera nedlagda kalkbrott inom
Dalkôpinge och Gislöfs socknar, respektive 2 och
4 km. Ö om Trelleborg.
i Limhamn. Ofvanstående profiler efter
Fig. 69. Hajtander ur kritkalklagren vid Annetorp
SV om Malmö, ‘/s nat. storl. (Efter original i
S. G. U:s museum.)
1 »Studier öfver den baltiska Yngre kritans bildningshistoria», Geol. Foren. Forh. Bd. 21. 1899.