ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
KRITFORMATIONEN: MALMÖOMRÄDET. 59 Den är bildad af korallfragment och uppträder såsom oregelbundna stockar eller bankar i kokkolitkalken. — Bryozokalken, hvilken år af olika konsistens, porös eller tat, lös eller hård och af hvit eller grå, stundom gulaktig farg, förekommer dåremot inom densamma såsom mera utbredda båddar och i likhet med korallkalken vid olika nivåer. Den år samman- satt hufvudsakligen af brottstycken af bryozo-kolonier, bland hvilka de smala stamliknande åro de vanligaste. — Kokkolitkalkens eller Saltholmskalkens underlag utgöres af Skrif-krita. Profiler genom, kritkalklagren vid Annetorp, Längdskala 1:1000. Höjdskala 1:500. Fig. 66. j — Jordbetäckning; k— Kokkolitkalk med flinta och linsformiga inlagringar af korallkalk; b = Bryozokalk med flinta och nederst ett lerskikt. Fig. 67. J = Jordbetäckning; Ic = Kokkolitkalk med flinta; b = Bryozokalk, öfverst glaukonitfSrande (gl), nederst kon- glomeratartade lerskikt (prickadt); kl = Korallkalk. Fig. 68. Parti af flintlager i bryozokalken vid Annetorp. ‘/so- Det svarta är flintkärnor, det prickade förbindande utlöpare och cementerande mellanmassa. Vid Annetorp och Limhamn SV om Malmö åro stora stenbrott ôppnade i hufvud- sakligen kokkolitkalken. hvilken har en storartad anvåndningsåsom råmaterial for cement- tillverkning vid den nårbelågna cementfabriken A. Hennig1 gifva en god föreställning om de olika kritkalkarternas förekomstsätt och låge i forhållande till hvarandra vid Annetorp. Lagren vid denna lokal hysa i ganska riklig mångd tånder af fossila hajarter, å hvilka vidstående bild visar en liten profkarta. I norra delen af Malmôomràdet år kokkolit- kalken blottad i ett åldre kalkbrott vid L. Horstad i Tofta socken 0 om Landskrona, och i om- rådets sôdra del har densamma, förutom vid O. Torp, hvarest den i de norra brotten (NO om kyrkan) ånnu brytes, varit foremål för till- godogorande i numera nedlagda kalkbrott inom Dalkôpinge och Gislöfs socknar, respektive 2 och 4 km. Ö om Trelleborg. i Limhamn. Ofvanstående profiler efter Fig. 69. Hajtander ur kritkalklagren vid Annetorp SV om Malmö, ‘/s nat. storl. (Efter original i S. G. U:s museum.) 1 »Studier öfver den baltiska Yngre kritans bildningshistoria», Geol. Foren. Forh. Bd. 21. 1899.