De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

60 I. ÖFVERSIKT AF SKÅNES GEOLOGISKA LAGERSYSTEM. Hufvudsakligen kokkolitkalken, men afven bryozokalken, innehåller knölar och körtlar af flinta, ordnade så, att de gifva intryck af lager (se fig. 68, sid. 59). Flintans fårg år vanligen grå. — Stundom uppträder flintan så ymnigt, att den intager en afsevård del af bergmassan, t. ex. i brotten vid Klagstorp, eller Klagshamn såsom platsen numera kallas, sydvåst om Malmö samt vid 0. Torp öster om Trelleborg.1 Vid Klagshamn brytes flintan for sin egen skull och bearbetas till parallellipipediska stycken att anvandas till utfodring af liggande, roterande rörkvarnar för malning af cementklinker, malm m. m. Den ligger dår i oregelbundna, horisontella bankar af 30 à 35 cm. medeltjocklek samt våxlar med hård Saltholmskalk och blot s. k. mörja. Afven större eller mindre, spridda flintkörtlar förekomma i kalkstenen. Saltholmskalkens måktighet år ganska betydlig: i ett borrhål vid Saxtorps kyrka sydost om Landskrona befanns den vara kanske niera ån 200 meter. Underlaget for densamma utgöres af skrifkrita, tillhörande ofre delen af Senon. Ett par vid Pil- dammen och Blekingsberg strax S om Malmö år 1877 utförda borrningar hafva enligt B. Lundgren 2 ådagalagt, att så år fôrhâllandet. Vid förra stållet träffades nåmligen under kokkolit- (Saltholms-)kalken tydlig skrifkrita på ett djup af 136 meter och vid det senare på 178 meters djup under jordytan. — Skrifkrita har också på några ställen anträffats jämförelsevis nära jordytan, utan betäckning af yngre kritbåddar, nåmligen vid Tullstorp, Kvarnby och Sallerup öster om Malmö, vid Jordberga i Källstorps socken mellan Trelle- borg och Ystad samt i nårheten af Nasbyholm m. fl. stållen inom Gårdslofs och Ünnarps socknar i samma trakt. Men dessa forekomster tillhöra icke den fasta berggrunden, utan utgôras enligt A. Hennig 3 af stora, i morånlera inneslutna, linsformade skollor eller flak, som blifvit af landisen, den baltiska isströmmen, lösryckta från sina hemklyfter och med- slåpade till de nåmnda platserna. Ett par af dessa skollor kunna enligt N. O. Holst 1 uppskattas till ej mindre ån 700 à 800 m. i långd, omkring 300 meter i bredd och 10 à 15 meter i tjocklek. Stora brott åro vid de fyra förstnämnda lokalerna anlagda for skrifkritans tillgodogörande. Brottet vid Jordberga år dock numera nedlagdt. Under kritflaken ligger 10—50 meter måktig morånlera, hvilande på lager, som tillhöra den yngre kritan, Danien. — Inom det lilla kritområdet nordvåst om Eslöf har i några mindre brott skrifkrita förr brutits, och jag vill gårna fortfarande anse sannolikt, att sådan verk- ligen finnes fast anstående dårstådes. Något afgörande bevis for att så icke skulle vara fôrhâllandet har nåmligen, enligt min formening, hittills icke kunnat anföras. Likasom inom de förut omnämnda Ystads- och Kristianstadsområdena år kritgrunden afven inom Malmoområdet nåstan helt och hållet öfvertäckt och dold af ofta måktiga kvartåra aflagringar. Om man frånser stenbrotten och de få stållen, dår kritkalken går i dagen, nåmligen vid stranden i våstra delen af Maglarps socken, våster ut från Trelleborg ocli vid Ö. Torp ostsydost dåroni, så år det hufvudsakligen genom inom området utförda djupa borrningar, i allmånhet for vinnande af vattentillgångar, som berggrundens beskaffenhet 1 Se för öfrigt J. Chr. Moberg, »Om kalkfyndigheten vid Klagstorp», Geol. Fören. Förh. Bd 23, H. 7. 1901. 2 »Om lagerföljden inom kritformationen vid Malmö», Geol. Fören. Förh. Bd 5, H. 5. 1880. 3 »Om skrifkritan i Skåne», Geol. Foren. Forhandl. Bd 20, H. 3. 1898. — Se ock J. JÖNSSON, »Om forekomsten af skrifkrita vid Nasbyholm i Skåne», Geol. Fören. Förh. Bd. 5, sid. 630—G33. 1881. 4 »Om skrifkritan i Tullstorpstrakten», S. G. U. Ser. C, N:o 194. 1903.