De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

kritformationen: malmöomrädet. 61 kunnat afgôras. I trakterna vaster och nordväst om Trelleborg, inom Rengs och St. Ham- inars socknar, har dock kokkolitkalken (Saltholmskalken) traffats vid brunnsgräfningar på endast några meters djup under jordytan. 1 Saltholmskalkens yta bildar dår en i VNV— SSO utsträckt underjordisk hôjdrygg. Frân mera än femtio af borrningarna inom Malmöomrädet, de allra fiesta utförda genom borrningsentreprenören Ingeniör N. K. Rygaard, har det lyckats att under årens lopp insamla mer eller mindre fullståndiga uppgifter i form af borrprotokoll m. m. — På den geologiska öfversiktskartan (tafl. 1 i atlasen) aro de sårskilda platserna for fler- talet af dessa borrningar angifna genom små, svarta prickar, och i afdelningen borrningar aro de samtliga upptecknade. Har må dock några meddelanden om dem och deras resultat anföras. Inom nordligaste delen af området hafva borrningar vid Hildesborg, Säbyholm och Marieberg nedgått till respektive 90,3, 83,7 och 51,7 meters djup under jordytan, hvar- vid kritkalkgrunden traffats på de respektive djupen 54,6, 29,7 och 25,5 m.; dessutom, enligt Holst, 2 vid Vadensjö mejeri NO om Landskrona, på 98 m. djup. Yngre krita, Danien, har enligt A. Hennig åfvcn tråffats i borrhâl vid Glumslöfs tegelbruk, längst i norr, nära gränsen mot Rat-Lias (vid c:a 40 m. djup) samt på ön Hven (tegelbruket på nord- kusten, vid c:a 72 m. djup). — Vid Saxtorp SO om Landskrona utfördes år 1873 for ett tyskt-svenskt konsortium ett borrhål 3 till 203 meters djup i afsikt att traffa stenkolslager; det fortsattes 1876 för Malmö Stenkolsborrningssällskaps rakning genom N. K. Rygaard till 273 m. djup. Under de lösa jordlagren träffades vid 27,6 m. djup kritformationens lager (enligt borrjournalen »kalksten med hårda band» och, i lagre delen, »krita med hårda band»), hvari borrades 245 m., utan att någon aldre formation nåddes. Erhållna borrprof intill 125 m. djup utvisa tydlig Saltholmskalk (kokkolitkalk) med flinta, men vid hvilket djup Saltholmskalken slutar och Skrifkritan vidtager har, i brist på prof från de djupare lagren, icke kunnat afgôras. Vid Löddeköpinge bys södra gârdar, V om Loddeån, ungefår 1,300 m. Ö om Löddes- borg, har Malmö Stenkolsborrningssållskap åren 1873 och 1874 låtit borra efter stenkol till 156 m. djup genom 62,4 m. lösa jordlager och darunder liggande kritkalk, som åtmin- stone till 89 meter från jordytan ar Saltholmskalk. — Borrningen efter stenkol vid Hdkan- torp i V. Karaby socken samt borrningarna efter vatten vid Barsebäcks gard och byn söder dårom, åfvensom vid Löddesnäs, öster om Loddeåns mynning, och vid Borreby (alla inom samma trakt, mellan Landskrona och Malmö) voro 64—74 m. djupa men nådde det oaktadt icke igenom de kvartåra jordlagren. — Vid Lomma cementverk, i ett 1879 utfördt, 83 m. djupt borrhål, träffades kritgrunden, Saltholmskalk med flinta, på 64 m. djup. ^e uppgifter, som föreligga rörande brunnsborrningar inom staden Lund och nar- mast dår utanför, synas mig icke obetingadt motsäga, att, såsom den geologiska öfversikts- kartan utvisar, berggrunden åfven dår utgôres af bildningar tillhörande kritsystemet. Jag syftar hårvid på de formodanden och antaganden, som N. O. Holst 1907 framställt i sin 1 Se »Beskrifning till kartbladet Skanör» af N. O. Holst. S. G. U. Ser. Aa, N:o 112. 1895. 2 »Alnarpsfioden, en svensk ’Cromerflod’». S. G. Ü. Ser. C, N:o 237, sid. 16. 1911. 3 Borrhålet var nedslaget på låga marken S vid Saxån, NNO om kyrkan och V vid landsvägen.