ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
78 II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. Försättsplanschen i åtfoljande atlas framståller en ganska tilltalande bild af Höganäs grufområde sådant detta tedde sig redan år 1805, då, som synes, åtskilliga schakt redan voro anlagda och med sina uppfordringsbyggnader m. m. ofvan jord gåfvo ett liffullt ut- tryck åt den ursprungligen ouppodlade, nåstan tråskartade trakten. Nedanstående fig. 74 visar Höganäs dåvarande utseende från sjösidan. Under denna första tid och en lang följd af år framåt skedde transporten af kol från grufvorna till hamnen dels medelst af håstar dragna vagnar, löpande på af bokribbor (sedermera stångjårn å tvårsyllar af ek) anlagda vagnvägar, dels i små pråmar längs en från Ryd till stranden löpande nyanlagd kanal. [Se tafla V, kopia efter en gammal karta från år 1813.] Nåstan årligen öppnades ett eller flera schakt; efter 10 års förlopp (år 1806) funnos 20 stycken och efter 25 år (eller 1821) 34, ett efter den nuvarande erfarenheten i Fig. 74. Höganäs från sjösidan, med den naturliga hamnen och lastbryggan. Omkring år 1805. Autotypi efter en samtida gravyr. Jämför tafl. V. Från bryggan stjälptes kolen direkt ned i fartygen. stenkolsbrytning att döma alltför stort antal. De allra flesta bland dessa grufschakt, af hvilka samtidigt flera begagnades, forlades inom norra delen af det numera utbrutna grufområdet, den s. k. Gamla grufvan, och på foga stort afstånd från hvarandra. (Se tafl. 4 i atlasen.) Af hela antalet schakt voro 10 anlagda på den ofre flötsen, som erhöll namnet Grefvinnan Ruut/is flots, de ôfriga på den nedre, som kallades Fru Ragges flots. Djupet hos de förra schakten ôfversteg i allmånhet icke 15 meter och hos de senare sållan 45 meter, men var hos de flesta åndå mindre. — Hvarje schakt begagnades för kol- uppfordring sålian mera ån några få år, flera blott ett eller två. Kolbrytningen vid Höganäs har dock aldrig afstannat utan oafbrutet pågått i allt större skala ånda från anläggningens börian till nårvarande tid. Samfållda antalet dårstådes till nårvarande tid anlagda grufschakt utgör, om alla gamla, nu igenfyllda, medråknas, minst 50 stycken. En grafisk tablå, utvisande anlåggningsåren och driftperioderna for 46 af dessa schakt, om hvilka uppgifter kunnat insamlas, återfinnes å tafl. VIII.