De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
HÖGANÄS.
79
Verket stållde för sin fullhordan stora anspråk på anlåggarnas ^enningtillgångar
och offervillighet samt på styresmannens beråkning och skicklighet. Atskilliga genom
förkastningar uppkomna afbrott i kolflötsernas sträckning och låge samt flera hastigt och
oforberedt intråffande starka vattentillopp i grufvan vållade ej sällan betånliliga lubb
ningar i den uppgjorda arbetsplanen och föranledde dessa i verkets barndom så ofta
återkommande flyttningar af maskiner, pumpar och arbetsmanskap från en del af gruf-
området till en annan. — Redan från anläggningens början sökte man i flera hånseenden
sörja for den talrika arbetspersonalens välbefinnande och trefnad; en mångd till arbetare-
bostäder afsedda hus uppfôrdes (deras antal uppgick redan år 1806 till 25 stycken),
bageri, spannniålsbod, varumagasin och friskola inrättades, läkare anstålldes och sgukhus
bygades.
Antalet arbetare vid Höganäs uppgick år 1813, enligt då uppråttad mantals-
långd, till mera ån 200. Hela den grufvan tillhörande befolkningen, kvinnor och barn
således medraknade, utgjorde samma år öfver 500 personer. Af arbetarna tillhörde då
omkring 80 pioniårkåren, från hvilken manskap under flera år synes hafva beordrats
att arbeta vid Höganäs. — Af tafl. V, Situdtionskarta öfver stenkolsgrufvan vid Höganäs,
uppråttad af John Stawford år 1813, får man en föreställning om traktens dåvarande
utseende och beskaffenhet, schaktens antal och låge, transportvågar, byggnader m. m.
Vid denna tidpunkt belöpte sig den årliga uppfordringen af stenkol till omkring
500,000 kub.-fot (130,850 hl. = 11,515 ton), hade dessförinnan under några år varit be-
tydligt högre och ôkades också under de följande decennierna.
Till jämförelse med fôrhâllandena år 1813 må hår nåmnas, att antalet arbetare åi
1910 uppgick till 1,048, nåmligen:
vid grufarbetet.............................................362
» fabrikerna................................................4$4
» diverseafdelningen................................112
» elektriska » 28
» mekaniska verkstaden................................52 192
Summa 1,048
och att folkmängden i Höganäs bruksförsamling då utgjorde 4,510 personer. Samma år
uppfordrades 75,600 ton stenkol och 46,700 ton lera.
For att stôdja och uppmuntra den gryende stenkolsindustrien, hvilkens utveckling
insågs vara af stor vikt for landet, beviljade staten Höganäsbolaget upprepade ganger åt-
skilliga friheter och formåner, såsom befrielse från alla utskylder för grufvorna under
trettio år från 1801, rått att skatteköpa nårbelågna kronohemman, åtnjutande af tillverk-
ningspremier à 18 öre för hvarje tunna stenkol, som afsåndes från Höganäs hamn ut
eller inrikes, m. m. m. m.
Ar 1818 gjorde delägarna i Höganäsbolaget hemstållan, att staten måtte for en
summa af 250,000 Riksdaler Banco (375,000 kronor) inlösa verket och drifva detsamma.
Men denna begåran vann icke Riksdagens bifall. Dåremot beviljades bolaget dels årliga
anslag, dels afskrifning å dess uppkomna skuld till statsverket.