ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
HÖGANÄS. 79 Verket stållde för sin fullhordan stora anspråk på anlåggarnas ^enningtillgångar och offervillighet samt på styresmannens beråkning och skicklighet. Atskilliga genom förkastningar uppkomna afbrott i kolflötsernas sträckning och låge samt flera hastigt och oforberedt intråffande starka vattentillopp i grufvan vållade ej sällan betånliliga lubb ningar i den uppgjorda arbetsplanen och föranledde dessa i verkets barndom så ofta återkommande flyttningar af maskiner, pumpar och arbetsmanskap från en del af gruf- området till en annan. — Redan från anläggningens början sökte man i flera hånseenden sörja for den talrika arbetspersonalens välbefinnande och trefnad; en mångd till arbetare- bostäder afsedda hus uppfôrdes (deras antal uppgick redan år 1806 till 25 stycken), bageri, spannniålsbod, varumagasin och friskola inrättades, läkare anstålldes och sgukhus bygades. Antalet arbetare vid Höganäs uppgick år 1813, enligt då uppråttad mantals- långd, till mera ån 200. Hela den grufvan tillhörande befolkningen, kvinnor och barn således medraknade, utgjorde samma år öfver 500 personer. Af arbetarna tillhörde då omkring 80 pioniårkåren, från hvilken manskap under flera år synes hafva beordrats att arbeta vid Höganäs. — Af tafl. V, Situdtionskarta öfver stenkolsgrufvan vid Höganäs, uppråttad af John Stawford år 1813, får man en föreställning om traktens dåvarande utseende och beskaffenhet, schaktens antal och låge, transportvågar, byggnader m. m. Vid denna tidpunkt belöpte sig den årliga uppfordringen af stenkol till omkring 500,000 kub.-fot (130,850 hl. = 11,515 ton), hade dessförinnan under några år varit be- tydligt högre och ôkades också under de följande decennierna. Till jämförelse med fôrhâllandena år 1813 må hår nåmnas, att antalet arbetare åi 1910 uppgick till 1,048, nåmligen: vid grufarbetet.............................................362 » fabrikerna................................................4$4 » diverseafdelningen................................112 » elektriska » 28 » mekaniska verkstaden................................52 192 Summa 1,048 och att folkmängden i Höganäs bruksförsamling då utgjorde 4,510 personer. Samma år uppfordrades 75,600 ton stenkol och 46,700 ton lera. For att stôdja och uppmuntra den gryende stenkolsindustrien, hvilkens utveckling insågs vara af stor vikt for landet, beviljade staten Höganäsbolaget upprepade ganger åt- skilliga friheter och formåner, såsom befrielse från alla utskylder för grufvorna under trettio år från 1801, rått att skatteköpa nårbelågna kronohemman, åtnjutande af tillverk- ningspremier à 18 öre för hvarje tunna stenkol, som afsåndes från Höganäs hamn ut eller inrikes, m. m. m. m. Ar 1818 gjorde delägarna i Höganäsbolaget hemstållan, att staten måtte for en summa af 250,000 Riksdaler Banco (375,000 kronor) inlösa verket och drifva detsamma. Men denna begåran vann icke Riksdagens bifall. Dåremot beviljades bolaget dels årliga anslag, dels afskrifning å dess uppkomna skuld till statsverket.