De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

80 II. SKANSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. Einellerticl bildades sju år senare ett nytt bolag, Höganäs Stenkolsverks Nya Aktiebolag, hvilket den 1 augusti 1825 ôfvertog hela verket med de for detsamma gållande privilegier samt alla då befintliga grufvor, maskiner m. m. Jämte stenkolen uppfordrades äfven lämplig kvantitet af den under nedre kolflütsen liggande, morka eldfasta leran, »kolbottenlera» kallad. För tillgodogörande af densamma, och for att samtidigt kunna på platsen fördelaktigt använda en del stenkol såsom brånsle, anlades vid Höganäs redan 1803 ett glasbruk, och år 1825 ett tegelbruk (med ångmaskin för lerans malning) för tillverkning af olika slags eldfast ugns- och murtegel. Redan året dårpå tillverkades nara 47,000 st. sådant tegel — och sedan Grufingeniören Robert Bald, en af de engelska fackmån, som det nya bolaget tillkallade för att besiktiga och undersôka grufvan och koltillgångarna m. m., i sitt sakrika betånkande 1 år 1827 särskildt fram- hållit den eldfasta lerans varde samt fördelarna af dess tillgodogörande, synes lerindu- strien hår hafva mer och mer utvecklats. 2 Så uppfördes t. ex. år 1828 en taktegel- och smältdegelfabrik samt några år senare en lerkarlsfabrik (lerkarl och sockerformar), dår tillverkningsvärdet år 1835 uppgick till nåra 22,000 kronor. Takteglet var eldfast och tillverkades dels med, dels utan glasyr. Lerkarlen fôrsâgos med s. k. blyglasyr (gul) till år 1835, då åfven saltglaserade kårl (mörkbrun fårg) burjade tillverkas. Ar 1847 byggdes en ny saltglaseringsugn, år 1853 en ny ugn for eldfast tegel, hvar- jåmte under Hera följande år gjordes betydande omåndringar å bruket. Ar 1856 byggdes ett mindre gasverk, från hvilket alla bruksbyggnader erhöllo belysning. Detta blef år 1891 ombyggdt och utvidgadt. Förstnämnda år (1856) borjades tillverkning af större prydnadskarl och byggnadsornament under ledning af modelloren Ring från Köpenhamn, hvilken af Höganäslera åfven tillverkade den staty i kroppsstorlek af Excellensen grefve E. Ruuth, som fått sin plats i en plantering i nårheten af den ett par år tidigare invigda kyrkan. — Ett glasbruk, hufvudsakligen for tillverkning af fönsterglas, anlades år 1862, men nedlades åter 1870.’’ I andamål att söka tillgodogöra sig olja ur den jåmte sten- kolen i grufvan förekommande kolhaltiga skiffern (»det ofyndiga berget») inrättade bolaget år 1864 en bergoljefabrik bestående af 8 större ugnar, men resultatet var ej uppmunt- rande, och fabriken nedlades efter några år. — Sveriges första cirkulationsugn uppfördes vid Höganäs år 1866. Tegel- och lerkärlsindustrien, som redan vid 1860-talet nått en ganska hög stånd- punkt, med ett årligt tillverkningsvärde af omkring 250,000 kronor — enligt uppgift i de officiella bergmåstarerelationerna —, har sedermera icke blott hållit sig uppe, utan genom utvidgningar och nybyggnader samt förbättringars och nya tillverkningsgrenars införande m. m. gått så betydligt framåt, att vardet af årstillverkningen mångdubblats. 1 »Betänkande angående Stenkolsfaltet uti Skåne i Konungariket Sverige, och sårskildt om det derstädes anlagda Stenkols-Verket Höganäs.» Stockholm 1827. 4:o. 2 Såsom ganska anmärkningsvärdt må nämnas, att från Höganäs år 1829 exporterades eldfast tegel ånda till Våstindien och Nordamerika. 3 Vftrdet af glastillverkningen år 1864 var enligt bergmäst.rel. 92,500 kronor.